Annons

Annons

Annons

Örkelljunga

Torparnas familjer ska fram ur glömskan

Ett större historiskt projekt har dragits igång av von Reiserska stiftelsen. De ska kartlägga alla de hus som en gång tillhört godset. Därigenom hoppas de få fram berättelser om de torparfamiljer som en gång levt och arbetat på Lärkesholm.

Text

Lars-Rune Svensson, Maria Månsson Brink och Gösta Imberg är alla delaktiga i det stora forskningsprojektet. ”Vi sammanfattar och plockar upp allt det som finns. Men det är inte ihopsatt tidigare”, säger Lars-Rune Svensson.

Bild: Niklas Gustavsson

Annons

Det är von Reiserska stiftelsen som förvaltar Lärkesholms gods i Örkelljunga. Utöver det delar de årligen ut stipendier och pensioner som omfattar miljonbelopp. Nu har styrelsen även dragit igång ett större historiskt projekt som Gösta Imberg, Lars-Rune Svensson och Maria Månsson Brink alla är delaktiga i.

Projektet ska mynna ut i en kartläggning av stiftelsens alla hus sedan 1700-talet. Förhoppningen är att det ska bli en bok av projektet.

– Vi har gått igenom alla kyrkoböcker så långt tillbaka vi kan komma, säger Lars-Rune Svensson.

– Det är tusentals svenskar idag som härstammar från Lärkesholm, säger Gösta Imberg.

”Alla de här bilderna tillhör släkten Eliasson”, berättar Gösta Imberg. På bilden syns en skolavslutning från ungefär 1941.

Bild: Niklas Gustavsson

Annons

Annons

Godset och den tillhörande marken är 2 500 hektar stor. Historiskt ska det ha funnits 60-70 hus som tillhörde godset.

Det är framförallt två faktorer som har gjort projektet möjligt. Det rika bildarkivet som Kauko Luukkonen samlade på sig under sitt liv samt Bertil Johanssons omfattande släktforskning.

– Det finns många böcker om Lärkesholm redan. Men de har mest fokus på godset och stiftelsen. Det vi tänker är skillnaden nu är att vi vill få fram människorna. Det handlar om de som bodde och verkade här, och om husen, såklart, säger Maria Månsson Brink.

”Även om man inte har släkt härifrån, utan bara flyttar hit, kanske man vill veta vad som har hänt i huset innan”, säger Maria Månsson Brink som syns i mitten. Lars-Rune Svensson går till vänster och Gösta Imberg till höger.

Bild: Niklas Gustavsson

Hon hänvisar till det populära tv-programmet ”Det sitter i väggarna”.

– Det visar på att det är intressant att veta, även om man inte har en egen anknytning till det huset eller den familjen, säger Maria Månsson Brink.

– Vi vill beskriva byggnaden, när den byggdes och när den eventuellt revs. Vilka som bodde där, hur de levde, vad de levde av och hur de fick pengar till allting, säger Lars-Rune Svensson.

”Det här är släkten Eliasson. Detta är ättlingarna till ett av paren som vi kartlägger”, berättar Gösta Imberg. De har sina rötter på Lärkesholm. Bilden är förmodligen tagen av Sven Hjalmarsson.

Bild: Niklas Gustavsson

De framhäver gång på gång den släktforskning som Bertil Johansson gjorde under sin livstid. Han sammanställde över 2 800 ansedlar. Det är en blankett som används inom släktforskning för att samla information om en person.

Annons

Annons

– Det är tack vare hans forskning som vi kan se hur alla de här Lärkesholmsläkterna flätas ihop, säger Gösta Imberg.

Utöver det har de använt sig av Landsarkivet i Lund för att kartlägga av vem marken har arrenderats. Många som arrenderade var utfattiga, berättar Gösta Imberg.

– Men de arrenderade marken i generationer. Träskobygget är ett sådant exempel, där samma familj hade Träskobygget i 175 år, säger han.

”Den här familjen står utanför sitt hus som inte längre finns. Det försöker vi kartlägga”, säger Lars-Rune Svensson.

Bild: Niklas Gustavsson

Familjebild från Kerstenshall. På bilden syns familjen Persson. ”Där finns det inte några hus kvar. Vi ska försöka identifiera husen och sätta rätt familj på rätt hus. Då behöver vi hjälp av de som har bott där”, säger Lars-Rune Svensson.

Bild: Niklas Gustavsson

Projektet började i september förra året. Då räknade de med att det skulle ta fem år, men det verkar som att det går snabbare.

– Tack vare ansedlarna kanske vi kommer lite snabbare fram. Det är ett stort projekt som tar mycket tid i anspråk, men det är fantastiskt roligt, säger Lars-Rune Svensson.

”Vi skriver även om de hus som inte längre är i stiftelsens ägo, vi tänker att det ska bli heltäckande”, säger Maria Månsson Brink. På bild syns också Lars-Rune Svensson och Gösta Imberg.

Bild: Niklas Gustavsson

Den 14 mars klockan 18 visar Gösta Imberg bilder på biblioteket i Örkelljunga om Lärkesholm. Då hoppas de att människor som har berättelser om husen dyker upp och intresserar sig för projektet.

– Vi vill gärna komma i kontakt. Om det är människor som vill berätta om sina familjer, husen och livet på Lärkesholm så lyssnar vi gärna, säger Maria Månsson Brink.

”Det är ovärderligt för framtiden att vi har gjort den här familjesammanställningen, för det har aldrig gjorts förut. Även om det inte blir en bok kommer de sökbara filerna finnas kvar”, säger Gösta Imberg.

Bild: Niklas Gustavsson

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan