Ny måndag. Ännu ett brutalt uppvaknande för HIF. Klubben gör en hel del bra saker nuförtiden, men det mesta hamnar i skymundan av ni vet vad. Herrfotbollen, en central del av kärnverksamhet, står inte längre bara och stampar på samma fläck som under fjolårets misär, den glider vidare på det sluttande planet. Superettans premiär närmar sig med stormsteg och de flesta pilar pekar åt fel håll. Efter helgens oroväckande cuplusing borde självinsiktsreglagen i HIF vara uppdragna till max.