Wusu beer heter det märke som sedan 2015 ägs av bryggeribjässen Carlsberg. Totalt äger företaget fem bryggerier i Xinjiang-provinsen där den kinesiska regimen genom koncentrationsläger, övervakning och hårdföra assimileringskampanjer förtrycker den uiguriska ursprungsbefolkningen.
Vittnesmål från provinsen berättar att alkohol spelar en viktig roll i kommunistpartiets politik. Dricker du alkohol så går du fri, om du säger nej och väljer islam kan priset bli högt.
Annons
Annons
– Carlsberg har gjort sig själv till ett redskap för den kinesiska regeringen i deras förtryck i Xinjiang, säger Rune Steenberg, en av Europas ledande uigurforskare, till Danwatch.
Som exempel lyfts tillställningen Wusu Beer Festival, ett arrangemang som går av stapeln varje år med konserter och olika jippon. Det Carlsbergsägda märkets logga syns överallt jämte traditionell uigurisk dans och folkdräkter.
– Det är provocerande och respektlöst. Det är jämförbart med att ett danskt slakteri skulle göra baconreklam med ortodoxa judar som dansar och smaskar på fläsk i Israel, säger Rune Steenberg.
En begränsad mängd data, som Danwatch har fått tillgång till, visar personer som varit internerade mellan 2010-2018 i ett delområde av Xinjiang. Av dessa hade 175 människor placerats i koncentrationsläger bland annat på grund av att de inte drack alkohol.
Fakta
Förtrycket mot uigurerna
Uigurerna är en muslimsk folkgrupp med turkiskt ursprung. Xinjiang i västra Kina är deras traditionella hem, och enligt den senaste folkräkningen är de fortfarande i majoritet.
Under det senaste decenniet har regimen i Peking fört en intensiv assimileringspolitik med målet att införliva uigurerna i det kinesiska majoritetssamhället. Politiken har bland annat bestått av interneringsläger för ”omskolning”, massiv övervakning och inflyttning av han-kineser från övriga Kina. Han-kineser är den överlägset största folkgruppen i landet.
Länder som USA har infört sanktioner mot exempelvis bomull som producerats i regionen, eftersom man befarat att straffarbete förekommer i produktionen.
Källa: Utrikespolitiska institutet, BBC