A. Påhlsson bageri – där A står för Anders – är föregångaren till dagens Pågen. Men bakom bageriföretaget, som startades 1878, stod också hustrun Matilda Påhlsson. Av henne syns knappt några spår, även om det var hon som ärvt den summa pengar som gjorde att Anders Påhlsson vågade hoppa av sitt jobb på Kockums Mekaniska Verkstad och satsa på brödförsäljning.

Ättlingen som finns med på HD och Sydsvenskans miljardärslista är Finn Påhlsson. Och namnet Pågen kommer från det skånska ordet för pojke.

I Skåne är nio av 57 miljardärer kvinnor. Liknande fördelning mellan könen återspeglas i resten av Sverige och även i världen.

I de större ägarfamiljerna i Sverige finns ett tydligt mönster med en liten kärna av ekonomiskt aktiva män. En som har forskat om det är historiken Pål Brunnström på Malmö universitet.

I sin avhandling om genus och kapitalägare undersökte han två av Sveriges mäktigaste ägarfamiljer – rederifamiljen Broström i Göteborg och Skåne-släkten Wehtje, som var en av de främsta ägarfamiljerna i södra Sverige fram till sent 60-tal.

I Broström-familjen hade Ann-Ida Broström en central roll i rederiverksamheten från 1925, då hennes man dog i en olycka och hennes son inte var tillräckligt gammal för att axla ansvaret. Men hon hade ingen officiell position i företaget. Vid den här tiden hade kvinnor fått rösträtt bara några år tidigare och påtryckningsarbetet för kvinnors rätt att ens få arbeta var i full gång.

Avsaknaden av kvinnor i verkställande positioner i de stora ägarfamiljerna lever kvar. Med några undantag som exempelvis Antonia Ax:son Johnsons framträdande roll som styrelseordförande i Ax:son Johnson-sfären från 1982 till 2015, Cristina Stenbeck som styrelseordförande i Kinnevik från 2007 till 2016 och Jenny Lindén Urnes som i dag är styrelseordförande i Lindéngruppen.

Både historiskt och i nutid är vittnesmålen många om att män ofta väljer män. Som liknar dem själva, både vad gäller kön och etnisk bakgrund.

Hur ägandet ser ut mellan könen i Sverige är svårt att komma åt när det saknas ägarregister och publika arvsfördelningar. Den svenska tankesmedjan Ownershift har i flera rapporter undersökt det och med hjälp av officiell statistik kommit fram till att män äger dubbelt så mycket – räknat i mark, skog, patent, aktier och fastigheter – av Sverige jämfört med kvinnor.

Mycket av ägandet grundar sig i arv. Bland kvinnorna i listan över skånska miljardärer är det bara Lundafödda Stina Ehrensvärd, grundare och tills alldeles nyss vd för it-säkerhetsföretaget Yubico, som har uppnått miljardärsstatus på egen hand.

Överlag är det färre kvinnor än män som startar företag, och ytterst få har lyckats med det som Stina Ehrensvärd har gjort. Fördelningen av det kapital som i Sverige investeras i företag som startats av kvinnor har under många år legat på 1 procent av värdet, enligt upprepade kartläggningar av Dagens industri. Medan grundarteam med både kvinnor och män har fått mellan 5 och 11 procent av kapitalet. Resten har gått till männen – det vill säga mellan 88 och 94 procent av investerat kapital.

Bilden som ofta målas upp är att män kan få kapital på en idé, medan kvinnor behöver ha ett väl fungerande företag på plats. De får heller inte lika stora summor pengar som männen.

En anledning till fördelningen av kapitalet som har debatterats fram och tillbaka är att kvinnor skulle ha lägre riskbenägenhet än män. Det vill säga inte ta lika stora risker när de startar nya företag.

Det stämmer inte, menar Ownershifts generaldirektör Emma Knaggård Wendt, vilket också har visat sig i forskning. Kvinnor som grupp kan till synes vara mindre riskbenägna, men inte enskilda kvinnor.

Det är etablerat att kvinnor tar mer kalkylerade risker. Statistik visar att de driver mer lönsamma företag och lyckas bättre med sitt sparande.

Och det är inte alltid som mer riskbenägna kvinnor, utifrån föreställningar om hur de ska vara, tas emot väl. En kvinna som väljer att kliva fram och agera får ofta mothugg. Något som märks i media, bland politiker och entreprenörer.

Men det finns ljusning för skevheten mellan könen. I alla fall över tid. Kvinnor samlar på sig mer tid på arbetsmarknaden och olika aktörer jobbar för att fler kvinnor ska starta företag. Kapital är makt och fler strukturella åtgärder behövs, menar Emma Knaggård Wendt. Ett enträget arbete som Ownershift försöker lobba för mot regeringen.

Kvinnor kan jobba hur hårt som helst, men så länge normer och strukturella hinder står i vägen kommer historien att upprepa sig.

Här kan du läsa mer om de skånska miljardärerna och hur vi gjorde vår granskning.