Verksamhetschefer har kommit och gått inom den skånska vården. Det kan vara en förklaring till att HD/Sydsvenskans kartläggning av vårdlönerna visar att deras löner ökat med 30 procent de senaste fem åren. Det gäller att locka med något.

Samtidigt har sjuksköterskor och undersköterskor, som det är stor brist på, inte alls haft en lika bra löneutveckling. Specialistsjuksköterskors löner har ökat med 13 procent, sjuksköterskors med 10 procent och undersköterskors, för övrigt Sveriges vanligaste och mest kvinnodominerade yrke, bara ökat med 8 procent. Under förra året minskade antalet sjuksköterskor i Region Skåne med 312 jämfört med 2021.

Missnöje med lönen är ett skäl till att sjuksköterskor lämnar den skånska vården. Ett annat är missnöje med arbetsmiljön, med stress och med brist på inflytande.

De skånska Moderaternas vallöfte om 3 500 fler anställda inom vården de närmaste åren framstår allt mer som önsketänkande, som den typ av populistiska vallöften som vi såg alltför många av i valet 2022. Enligt en rapport från Socialstyrelsen är det bara Norrbotten som anger brist inom fler vårdyrken än Skåne.

Så vad borde regionledningen göra för att infria sitt vallöfte? Börja med att lita mer på vårdpersonalen. Ge skånska vårdanställda mer makt och bättre lön. Och då måste Region Skåne lyfta bort sparkraven. Att bara ge sjukhusen 2,2 procent i kompensation för ökade kostnader är inte heller det anpassat till verkligheten.

Sedan måste man få ordning på samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård. Gränser och revirstrider har funnits i decennier och att sjukvårdsstrateger planerat och ritat cirklar som går in i varandra, har inte hjälpt. Fortfarande är dessa gränser mellan regionens och kommunernas sjukvårdsansvar så märkligt svårforcerade.

Även Socialstyrelsen konstaterar att vården måste jobba smartare. Mer i team mellan yrkena. Mer med digitalisering. Och så förstås i samverkan mellan vårdgivarna. Ska det faktiskt hända något måste man lita mer på personalen. Satsa på det lokala ledarskapet och utgå från idéer och erfarenheter ute i vården.

Att äldre far illa av att ligga i akutens korridorer och vänta på en vårdplats förstår alla. Patienterna mår sämre och personalen blir stressad. Det är inget effektivt sätt att använda vårdresurser. Detsamma gäller när färdigbehandlade patienter ligger kvar på sjukhusets vårdavdelningar för att kommunerna dröjer med att ta över vårdansvaret.

Helsingborgs lasaretts mål för 2023 är därför att fler ska tas omhand inom primärvården och att kommunerna snabbare ska ta hem färdigbehandlade patienter. Vilket alltså har sagts många gånger tidigare.

Ska det lyckas måste de goda exempel som finns på hur man kan arbeta över gränserna gå från projekt till rutin och fler utvecklas.

Runt om i Skåne testas olika modeller för samarbeten i mobila vårdteam där äldre och kroniskt sjuka får mer vård i hemmet. I Hässleholm finns ett samarbete där sjukhuset, primärvården och kommunen planerar ihop med varje patients behov i centrum.

I Helsingborg har Miljöpartiet lämnat ett förslag till sjukhusstyrelsen om att starta en gemensam avdelning på sjukhuset med korttidsplatser. Avdelningen kan bemannas med kommunal vårdpersonal men med stöd av sjukhusets expertis. Våga prova.