Malena Janson är barnkulturforskare och skribent på kultursidan.

Jag läser Elin Cullheds sorgesång över dotterns kulturvanor (DN 5/3) och dras med i hennes känslostarka skildring: hon vill så gärna att hennes nioåring ska få samma omvälvande läsupplevelse av ”Anne på Grönkulla” som hon själv och hennes farmor haft. Som förälder fylls jag av nedstämdhet och igenkänning; också mina barn och bonusbarn har övergivit den traditionella litteraturen och dragits in i de sociala mediernas kraftfält.

Så läser jag Cullheds artikel igen, denna gång i egenskap av barnkulturforskare, och identifierar i texten flera orosuttryck inför den unga generationens medievanor. Liknande har återkommit med jämna mellanrum och snarlika formuleringar alltsedan filmkonstens genombrott i början av 1900-talet. Som forskare fylls jag av en vilja att lugna och nyansera. Cullhed beskriver sociala medier som rena giftet hopkokt av kränkningar och konflikter. Och visst förekommer misslyckad läppkirurgi, mobbning, trakasserier, sexism, rasism och fan och hens moster på medieplattformerna. Men i ännu högre grad film, litteratur, musik, feminism, antirasism, hbtq-aktivism, klimataktivism, fredsaktivism och gud och Anne på Grönkulla.

Många medieforskare med mig menar att Tiktok kan vara en rik källa till skaparkraft och inspiration för barn. Det kan också vara trösterikt att veta att de siffror från Statens medieråd som Cullhed hänvisar till många gånger är missvisande. Till att börja med är svarsfrekvensen på enkäterna mycket låg, vilket sannolikt innebär att storkonsumenterna av medier drar upp siffrorna. Vidare använder barn ofta sina appar som bakgrundsbrus medan andra aktiviteter pågår, så när statistiken anger att dagens tolvåringar ägnar fyra timmar per dygn åt skärmar så sker det inte på bekostnad av läxor, mellis och kompisar.

Slutligen visar kvalitativa studier att barnen är betydligt mer motståndskraftiga och kreativa i interaktionen med digitala medier än många befarar, vilket betyder att de ingalunda är passiva offer inför Tiktok, Youtube eller ens Pornhub. Tvärtom besitter de flesta förmåga att bearbeta det de möter till något som för dem blir meningsfullt och användbart.

Det är också min fulla övertygelse att tidig kulturprägel fungerar enligt anknytningsteorin: Om ett barn tidigt i livet har badats i värdefulla ord, bilder och melodier så finns ett gott skydd att falla tillbaka på när så behövs.

Cullhed undrar uppgivet om vi föräldrar svikit våra barn genom att ”låta dem köpas upp i ett slags superkapitalismens själsliga död, medan vi sysslade med annat”. Men det är ju alls inte försent att sluta syssla med annat! Och i stället tillgodose barnens behov av sömn, mat och fysisk rörelse – samt kulturupplevelser som ger lindring mot livets oro och smärta. Men då bör vi kanske släppa taget om just de berättelser som är så viktiga för oss själva och söka nya.

I Sverige publiceras ungefär 2 000 barn- och ungdomsböcker årligen och tv tillhandahåller ett enormt utbud för målgruppen. Ja, mycket är skräp. Men mycket är också bra – och en hel del är rent fantastiskt. Så efter en stunds tiktokande kan familjen samla in telefonerna och se ”En kärlekshistoria”, ”Zozo” eller ”Seppan” tillsammans.

Jag tror att Cullheds dotter kommer att söka sig tillbaka till böckerna i sinom tid, för sociala medier konkurrerar inte per automatik ut andra kulturformer för all framtid. Tillåt mig lite anekdotisk bevisföring: Min son var en bokslukare fram till tolvårsåldern då datorspel och sociala medier helt tog över. Åren gick. Och så, plötsligt, på önskelistan inför 17-årsdagen läste jag förutom ”löparskor” och ”pengar” det osannolika ordet ”böcker”.

Och eftersom jag, precis som Cullhed, hade sörjt mitt barns förlorade litteraturintresse, så blev jag tårögd av lycka. Efter ett par timmar vid skärmen varje kväll lägger han sig numera och läser; först ”Brott och straff”, sedan ”Den allvarsamma leken” och just nu ”Ensam i Berlin”.

Så, bästa Elin Cullhed, jag känner med dig. Men tappa inte tron på ungdomen – eller på kulturens förmåga att ge den kraft.

Häng med i vår kulturbevakning – gå in under ”Mitt konto” och ”Notisinställningar” i appen och aktivera pushnotiserna för kultur!