Det senaste året som gått har ordet inflation gått varmt på de flesta läppar. Ända från skolbänkarna till storbankerna har inflationen seglat upp som fenomenet vi nästan trodde försvunnit men som nu med dunder och brak åter gjort storslagen entré på den ekonomiska politiska agendan. Inflationen och räntorna ökar i rask takt.

I allt detta finns också vår valuta, den svenska kronan, vars värde de senaste åren i förhållande till både dollarna och euron minskat drastiskt. Svenskar blir alltså fattigare för var dag som går.

Den svenska kronan har nu spelat ut sin roll – det är dags för Sverige att införa Euron och bli fullvärdiga medlemmar av den ekonomiska och monetära unionen, EMU – det borde ske så snart som möjligt, helst nu!

Att den svenska kronan förlorar i värde mot exempelvis dollarn och euron i oroliga tider är inte anmärkningsvärt i sig. Det är en liten valuta med låg likviditet vilket också gör den mer riskfylld. Det senaste året har exempelvis kronan tappat ungefär 10 procent i förhållande till euron och detsamma till dollarn. Det är på ett år – ett år som har varit synnerligen oroligt. På 10 år har kronan däremot förlorat 58 procent av sitt värde i förhållande till dollarn och en euro kostar idag 28 procent mer än vad den gjorde 2013.

Den svaga kronan beror bland annat på det historiskt låga ränteläget, inte minst i Sverige, som inneburit lägre avkastning på tillgångsslag som till exempel statsobligationer. Riksbanken har dessutom varit aktiva köpare på obligationsmarknaden vilket inneburit begränsad likviditet också på valutamarknaden samtidigt som man storsålt svenska kronor för att fylla på den utländska valutareserven. Detta i kombination med bristande ambition både från politikernas och myndigheternas håll att lyfta kronan har inneburit att svenskar blivit onödigt fattiga.

Argumentet att kronan är ett instrument för att stärka svensk exportindustri har länge förts fram som ett av de främsta argumenten för kronan. Just detta argument får däremot anses vara något föråldrat.

För visst är det en energiinjektion för svensk exportindustri om det blir billigare för utländska aktörer att köpa svenskt. Problemet är däremot att företag idag inte endast har svenska leverantörer och leveranskedjorna får anses vara i allra högsta grad globala. En svag krona missgynnar alltså den med globala leverantörer – vilket idag snarare är regel än undantag.

Men det finns fler problem med den svenska kronan. Att ha en liten och svag valuta med begränsad likviditet innebär i sin tur att Sverige helt enkelt måste leka följa John med jättarna Federal Reserve och Europeiska centralbanken. Riksbanken blir bakbunden och det på grund av den svenska kronan. Skulle Fed eller ECB höja räntan mer och Riksbanken inte följa efter, ja, då skulle kronan försvagas ytterligare. Riksbankens handlingsfrihet och möjlighet att gå sin egen väg är alltså också i praktiken begränsad.

Sammanfattningsvis har kronan helt enkelt spelat ut sin roll för Sverige. Den är inte längre av yttersta vikt för svensk exportindustri. Kronan är dessutom historiskt svag och gör svenskar fattigare i världen. Det är dags för Sverige att införa Euron och bli fullvärdiga medlemmar av EMU, det borde ske nu!

Oscar Falk