Inför valet verkade det hoppfullt att både Socialdemokraterna samt Liberalerna insett hur feltänkt nybyggena i Oceanhamnen var sett till sin höjd. Vi fick till och med ett brev hem från Liberalernas Hans Nelson där han lovade dyrt och heligt att ”inte en tegelsten till skulle begränsa siktlinjerna från Landborgen”, och jag hörde av mig med min uppskattning samt tankar i frågan men anande att det bara skulle visa sig vara tomma ord.

Vilket efter valet visade sig stämma då makten lockade mer än både liberala principer samt avsikten att hålla löftet avgivit till alla helsingborgare. Maktfrågan lämnar jag därhän men om Hans Nelson och hans partivänner verkligen ville leva upp till sitt vallöfte, så kunde man stött oppositionen när den senaste detaljplanen för Oceanhamnen klubbades igenom på Rådhuset. Inte ens en återremittering för att utreda påverkan på siktlinjerna kunde L stödja utan enligt Hans Nelson var det viktigaste att debatten om siktlinjer och Landborgen vaknat till liv igen.

Snacka om konstgjord andning för att få ut ord i en debatt som må ha vaknat till liv inför valet, men där frågan om siktlinjer är nästintill död och snart kan strykas från alla framtida fullmäktigedebatter…

Den nytillträdde ordföranden Alexander Svensson (M) verkar konstant ha solglasögon på sig när han rör sig fram och tillbaka i Helsingborg, och inte heller tycks han ägna bilderna i HD (exempelvis artikeln den 17/2) någon uppmärksamhet: Om han hade lyft på solskyddet samt kollat in illustrationen i HD så hade den begynnande mur som Lars Dalesjö (MP) lyft i senaste debatten, också framstått tydligt för den nye ordföranden men är man förblindad av ständigt utveckling samt hunger efter intäkter är det lätt att bli fartblind.

Alla vi som bor i Helsingborg är här bara en kort tid medan vår stad har stått här i över 1 000 år, och under den tiden har många byggnader kommit och gått. Något vi borde ha lärt av 60-talets rivningsraseri är att det går att bevara småskalig samt äldre bebyggelse om man bara vill (se på Helsingör).

Ett bredare spann av olika arkitekturstilar är viktigt att bevara för kommande generationer än att tidens tecken i form av kvadratiska glas- och metallkomplex fortsätter dominera vår stadsbild…

Fredrik Rasmusson

Helsingborg