Gängkriminaliteten är ett gissel. Den måste bekämpas med alla till buds stående medel. Att kriminella personer skjuter varandra upprör oss kanske inte så mycket, men det faktum att man är beredd att mörda för att starta eller fortsätta en verksamhet, indikerar att verksamheten är så viktig att den rimligen menligt inverkar på vårt samhälle.

Gängkriminella har uppenbarligen förmåga att attrahera unga personer och även binda dem till sin aktivitet. Detta måste förhindras. Hur skall polis, politiker, skola, familj – ja, hela vuxenvärlden återta sin auktoritet?

Politiker och alla vi andra famlar. Politiker hänvisar till anslagsökningar, men konkreta förslag är sällsynta. Straffskärpningar har förmodligen minimal effekt, är dyr och förutsätter fler anstaltsplatser än vad vi förfogar över. När det gäller unga personer har de förmodligen motsatt effekt; på andra sidan straffet är den bestraffade troligen mer kriminellt kunnig och försedd med ett helt nytt nätverk.

Visitationszoner framförs som förslag. Det återstår väl att se hur effektiva de är, men redan nu kan man förutskicka viktiga nackdelar: ”Oförvitliga” medborgare kommer bli irriterade, polisen kommer att få kritik för att företrädesvis visitera yngre män med ett visst utseende och nattklubbs- och krogägare i området kommer nog att ha en del synpunkter…

Jag vill framlägga förslag till en konkret åtgärd. Man inför begreppet Visitationsperson. Visitationsperson kan man bli efter beslut av polis, åklagare, socialtjänst eller annan myndighet. Det innebär att man med oförutsägbara intervall blir uppsökt och visiterad. Syftet är givetvis att leta efter vapen, knark, tjuvgods, kontanter eller personliga tillhörigheter med omotiverat högt värde – exempelvis lyxbilar eller Rolexklockor.

Åtgärden skall i första hand rikta sig till unga individer och kan kombineras med eller ersätta andra straff. Den skall kunna användas även om vederbörande inte dömts för brott men kanske har visat uppenbara samband med den kriminella världen. Den kan också kombineras med samverkan med kurator eller socialarbetare för att utforma stöd och rådgivning. Polisen, om det nu är den som genomför kontrollen, får också en möjlighet att på köpet kasta ett öga på vederbörandes närmiljö.

Syftet med det här skisserade förslaget är givetvis att hjälpa till att utreda och att förhindra brott. Den huvudsakliga vinsten, som jag ser det, är dock att ungdomar - eller för all del övriga aktörer - förlorar sin ”användbarhet” i den kriminella världen. En gangsterboss avstår nog från att använda en ”visitationsperson” för känsliga uppdrag – med risken att vederbörande fastnar i någon kontroll.

Visst finns det nackdelar med förslaget. Möjligen vore det så pass resurskrävande att det inte går att genomföra. Dessutom är det integritetskränkande, men egentligen inte mer än det förslag till visitationszoner, som nu diskuteras. Men; att bli skjuten eller få en kniv instucken i kroppen eller att få sin bostadsfasad bortsprängd är också integritetskränkande. Vi måste välja. Och något måste göras.

Herbert Björnståhl

Pensionär