Varannan kvinna har en månadsinkomst på högst 26 500 kronor före skatt. Ändå är arbetarkvinnor osynliga i regeringens politik, skriver Lina Stenberg, utredare, och Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackliga tankesmedjan Arena idé. 

På måndag presenterar regeringen sin vårändringsbudget. I den finns möjlighet till ökad krismedvetenhet, liksom en politik som inte vidgar klyftorna i samhället ytterligare.

”Jag äter oftast bara frukost, en deciliter havregrynsgröt för att ha råd att ge barnen tillräcklig och bra mat, sedan äter jag lite av kvällsmålet med dem, deras eventuella rester och dricker mycket vatten.”

Orden kommer från en ensamstående mamma i 40-årsåldern som har svarat på en enkät genomförd av organisationen Makalösa Föräldrar under senhösten 2022.

Att köpa mat på kredit, att inte ha råd att gå till tandläkaren och att skicka barnen hungriga till skolan har blivit en ny vardag för många familjer. Sverige befinner sig i en svår ekonomisk kris, och med skenande priser på el, bensin och inte minst på mat.

I en ny rapport för Arena idé har en av oss, Lina Stenberg, undersökt hur krisen påverkar livet för arbetarkvinnor. Rapporten bygger på djupintervjuer, aktuell statistik och 335 svar på Makalösa föräldrars enkät. 

Arbetarkvinnor är ingen liten grupp: kvinnor med högst gymnasieutbildning utgör 54 procent av Sveriges kvinnor, visar SCB:s siffror. Varannan kvinna har en månadsinkomst på högst 26 500 kronor före skatt. Ändå är arbetarkvinnor osynliga i regeringens politik. 

Rapporten På arbetarkvinnornas bekostnad konstaterar att det som hittills gjorts för att motverka krisen har varit otillräckligt för att lindra den för arbetarkvinnor. Vad värre är: krisbekämpningen har skett på arbetarkvinnornas bekostnad.

• Istället för att höja barnbidraget har regeringen sänkt skatten för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. 

• Istället för att höja bostadsbidraget har regeringen valt att betala ut elstöd utan en fastslagen högsta gräns, något som inneburit tiotusentals kronor till personer med eluppvärmda pooler medan arbetarkvinnor avstår från mat för att ha råd med hyran.

• Istället för att förbättra kvinnors möjlighet att få heltidsjobb inom skola, vård och omsorg, har regeringen valt att inte kompensera kommunerna och regionerna för kostnadsökningarna som inflationen innebär. Det leder till omfattande nedskärningar på kvinnodominerade arbetsplatser. 

Den mest välmående tiondelen av svenskarna har enligt SCB ökat sina inkomster med 166 procent under de senaste 30 åren. Det är en fyra och en halv gånger större ökning jämfört med den fattigaste tiondelen som bara fått 37 procent mer i inkomst sedan 1991.

Idag är genomsnittslönen för en arbetarkvinna 26 400 kronor, medan män i arbetaryrken tjänar 29 400 kronor per månad. Bara 40 procent av arbetarkvinnorna har en fast heltidstjänst, jämfört med 75 procent av männen. 

De låga inkomsterna påverkar hushållens ekonomi. Redan före krisen saknade en av fyra kvinnor i åldrarna 30-49 år de marginaler som krävs för att kunna betala en oväntad utgift på 13 000 kronor. Motsvarande andel bland män i samma ålder var en av fem.  

Nu slår krisen värst mot dem med minst marginaler. 

Jämlik jämställdhet innebär att alla ska kunna leva på sin inkomst, jobba ett helt arbetsliv och kombinera jobb och familjeliv. Det bör vara utgångspunkten för en kraftfull politik.

Här är några av ändringarna som bör göras i vårbudgeten:

1. Avskaffa karensavdraget. 

Fackförbundet Kommunal driver sedan länge en kamp för att avskaffa karensavdraget. Många arbetarkvinnor arbetar i kontaktyrken där de utsätts för infektioner samtidigt som de inte kan jobba hemifrån.

2. Höj och indexera barnbidraget.

Det är ett gemensamt krav från Rädda Barnen, Majblomman, Hyresgästföreningen och Röda Korset för att minska barnfattigdomen. Ett höjt barnbidrag är ett träffsäkert sätt att lindra krisens konsekvenser. 

3. Höj underhållsstödet.

Barnfamiljer är mest utsatta i krisen, och ensamstående föräldrar är värst drabbade. En ensamstående förälder går 4 600 kronor back varje månad jämfört med sammanboende. Därför bör underhållsstödet höjas och reformeras. 

4.  Inför kostnadsfri kollektivtrafik för barn.

För att säkerställa att barn i utsatta familjer inte måste sluta med fotbollsträning, gitarrkurser eller andra fritidsaktiviteter bör kollektivtrafiken göras avgiftsfri för alla barn, som Majblomman har krävt.

SKRIBENTERNA

Lina Stenberg, utredare och författare till rapporten På arbetarkvinnarkvinnornas bekostnad

Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackliga tankesmedjan Arena idé

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.