Det är obegripligt att företag ska tvingas bedriva samhällsviktig verksamhet som inte bär sig ekonomiskt, skriver Nina Wenning, vd för Bankomat AB.

Landshövdingen och den tidigare moderata partiledaren Anna Kinberg Batra har haft i uppdrag att tydliggöra statens respektive näringslivets roll på betalningsmarknaden, bland annat när det gäller vem som ska ansvara för kontanthanteringen. Men när hon nyligen presenterade den utredning hon gjort, lyste både tydliggöranden och konkreta förslag med sin frånvaro.

Att det finns en fungerande kontanthantering är viktigt för samhället. Det handlar i grunden om att människor ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter är nödvändiga för människor som befinner sig i digitalt utanförskap och för att samhället inte ska bli för sårbart i en krissituation. Men efterfrågan på kontanter har minskat rekordsnabbt. Kommersiella aktörer, som butiker och restauranger, hanterar i allt mindre utsträckning kontanter.

Anna Kinberg Batras utredning slår visserligen fast att staten bör ta ett större ansvar för kontanthanteringen, men hur det ska gå till konkretiseras inte i någon större utsträckning. Till exempel står det i utredningen att staten ska underlätta för personer att betala räkningar med kontanter och för handlare som säljer livsnödvändiga varor i gles landsbygd att ta emot kontanter, men ingenting sägs om hur det ska ske.

Skrivningarna kring privata företags ansvar för kontanthanteringen är desto skarpare. Anna Kinberg Batra tycker att staten ska säkerställa att företag inte själva kan välja bort att utföra samhällsviktiga kontanttjänster även när marknaden gör att förutsättningarna förändras. För mig är det obegripligt att företag ska tvingas bedriva samhällsviktig verksamhet som inte bär sig ekonomiskt.

Självfallet ska staten ta ekonomiskt ansvar, finansiera att landets kontantinfrastruktur kan upprätthållas, alltså sådant som behövs för att kontanter ska fungera som betalmedel, precis som staten gör för annan samhällsviktig infrastruktur.

När det gäller kontant betalning av räkningar och av livsnödvändiga varor bör staten:

1. Erbjuda rikstäckande kassaservice. Staten bör återigen få ansvar för att det finns rikstäckande kassaservice, som förr Posten hade, så att människor bland annat kan betala räkningar kontant. Så var det enligt lag fram till år 2008. Antingen kan staten erbjuda manuella kontanttjänster i egen regi, eller försöka upphandla det till ett konkurrenskraftigt pris.

2. Subventionera handelns kontanthantering. Staten bör ge subventioner som gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter, gärna som ett brett stöd till handlare och inte bara till dem som erbjuder livsnödvändiga varor. Staten kan till exempel ersätta handeln för hämtning av dagskassor en gång i veckan eller finansiera installation av säkra kassasystem.

Kontanthantering är samhällsviktig, och möjligheten att betala med lagliga betalmedel, som kontanter, är en grundläggande samhällsservice som staten bör garantera.

Min förhoppning är att regeringen så snart som möjligt lägger fram en proposition som tydliggör att staten ska ta ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen.

SKRIBENTEN

Nina Wenning, vd för Bankomat AB

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.