I samband med kriser och snabba samhällsomvälvningar utsätts fler människor för diskriminering och kränkningar av deras grundläggande rättigheter. Ojämlikhet och konflikter i samhället fördjupas. Att det i kristider finns institutioner som skyddar mänskliga rättigheter är därför av stor betydelse.

Idag samlas flera av EU:s ledande politiker och människorättsexperter i Lund för att diskutera det institutionella skyddet av grundläggande rättigheter i kristider och dra lärdomar av pandemin och andra kriser i Europa, inklusive Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Som ordförande i EU under detta första halvår 2023 har regeringen tagit initiativ till konferensen som bland annat lyfter fram de oberoende nationella människorättsinstitutionernas betydelse för EU-samarbetet.

Sverige har under mycket lång tid varit ett av få länder i EU utan en nationell institution för mänskliga rättigheter, men sedan januari förra året har Sverige en oberoende institution med ett brett mandat att främja och skydda mänskliga rättigheter.

Institutet har inrättats i en tid av sammanflätade globala kriser som utmanar de mänskliga rättigheterna.

Den globala uppvärmningen har redan nu allvarliga följder för livet på jorden.

Coronapandemin har under tre års tid inneburit både direkta och indirekta hot mot människors hälsa och rättigheter i alla världens länder. Under 2022 ställdes Europa dessutom inför en geopolitisk kris och ett kraftigt försämrat säkerhetsläge till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Kriget har orsakat många civila dödsoffer, tvingat otaliga människor att fly sina hem och samtidigt bidragit till en global energikris, ökad inflation och försvårad livsmedelsförsörjning.

Sverige är långt ifrån immunt mot de krafter som utmanar respekten för de mänskliga rättigheterna. Men även i turbulenta tider ska allmänheten kunna lita på att alla röster tillmäts samma värde, domstolarnas oberoende och skyddet mot diskriminering. Genom att garantera grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet, religionsfrihet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till utbildning, och rätten till politiska åsikter tar samhället vara på var och ens erfarenheter och förmågor, och ökar dess motståndskraft.

På många sätt påminner vår tid om situationen för 30 år sedan då FN:s medlemsstater samlades i Wien. Insikten om att skyddet för mänskliga rättigheter, och oberoende institutioner som värnar dem, behöver stärkas utmynnade då i antagandet av de så kallade Parisprinciperna. De beskriver vikten av att varje land har en oberoende nationell institution vars integritet och oberoende måste värnas. Nu behöver de åtagandena få ny kraft.

Sveriges regering har tagit initiativ till den högnivåkonferens som idag och i morgon pågår i Lund tillsammans med EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA.

Sverige har under sitt ordförandeskap ställt sig bakom beslut som innebär att det nu finns tre tydliga förväntningar på varje medlemsland:

• Inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper.

• Anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering.

• Förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt.

Mänskliga rättigheter ger viktiga verktyg för att kunna hantera de kriser och utmaningar som samhället står inför. Genom att garantera grundläggande fri- och rättigheter ökar dessutom samhällets motståndskraft inför framtida kriser, såväl nationella som internationella. Det behövs därför ett synnerligen starkt skydd för de nationella institutioner som har mandat att se till så att de mänskliga rättigheterna efterlevs och skyddas.

SKRIBENTEN

Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.