Sofia Kappels väg till skådespeleriet liknar på många sätt en film. När hon var 19 år gammal stötte hon ihop med nattklubbschefen Joel Ighe på en efterfest. Han nämnde att hans kompis höll på med en film och att hon skulle passa för rollen.Sofia Kappel fick panik av bara tanken.

Sedan tonåren hade hon lidit av BDD, eller upplevd fulhet som det också kallas, och hos en KBT-terapeut hade hon fått rådet att göra en lista över sakerna som skrämde henne. Högst upp skrev hon: ”Gå utanför dörren osminkad.”

– Jag mådde väldigt dåligt och hade mycket ångest över mitt utseende.

Det är lätt att föreställa sig att steget därifrån till att ställa sig framför en kamera är stort.Men Sofia Kappel såg ingen annan utväg än att ta tjuren vid hornen.

– Jag kände en stark desperation efter att må bra och är i grunden en rationell person. Jag insåg att jag var tvungen att övervinna rädslan för att få bukt med den. Att skådespela var bland det värsta jag kunde tänka mig. Därför gjorde jag det.

Filmen hon skulle provspela för handlade om porrbranschen och innan provspelningen försäkrade hon sig om att regissörens syfte var det rätta.Filmen skildrar porrindustrin, men utan att objektifiera eller exploatera kvinnor. Snarare lyfter den systerskapet. Regissören Ninja Thyberg verkade ha helt rätt intentioner. Jag kände mig trygg med henne från första stund.

Initialt förutsatte hon att det var ”en indiefilm”, men snart insåg hon vidden av projektet.Erik Hemmendorff, som arbetat med regissören Ruben Östlund, var en av filmens producenter, inspelningen skulle ske i Los Angeles – och Sofia Kappel sökte för huvudrollen.

– På provspelningen fick jag en nästan utomkroppslig upplevelse. Plötsligt var jag inte mig själv längre. Det var superhäftigt, men märkligt.

Hon fick rollen och i filmen ”Pleasure” spelar hon 20-åriga Bella, som åker till USA med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Hon är kaxig och skör på samma gång.

– Bella gör många fel, men man tycker inte synd om henne. Jag har också gjort misstag och snedsteg, och det gjorde att jag kunde relatera till karaktären.

Sofia Kappel arbetade vid den tiden som HR-ansvarig på ett låneförmedlingsbolag. Hon hade ingen tidigare erfarenhet av att jobba som skådespelare och hade aldrig haft några drömmar om att stå framför kameran.

– Jag har en tendens att bli helt uppslukad om ämnet intresserar, och karaktären Bella fångade mig. Jag nästan blev Bella när jag läste manuset.

Hon vägrade tänka på risken att misslyckas, utan gick helhjärtat in i karaktären.

– Under arbetets gång insåg jag att självförtroende är flyktigt för alla, men att självkänsla är en stadig konstant. För mig var det livsavgörande att få spela en roll och därmed kunna lägga mina egna bekymmer åt sidan.

– Jag mådde så dåligt psykiskt när jag fick rollen. Den här filmen räddade nog mitt liv – det har jag sagt till regissören Ninja Thyberg många gånger.

Filmen mötte ett starkt gensvar och hyllades av både recensenter och publik. På Guldbaggegalan i fjol prisades Sofia Kappel för bästa kvinnliga huvudroll. Nu står den förgyllda kopparfiguren i hennes hall och är det första hon ser när hon öppnar dörren.

Det känns fortfarande helt overkligt, men jag är stolt över att Filmsverige vågade prisa en så pass kontroversiell film.

Nu har Sofia Kappel sagt upp sig från sitt fasta jobb inom finansbranschen, för att satsa på skådespeleriet fullt ut.

– Det är lite läskigt att ta farväl av ekonomisk trygghet, men jag behövde ta steget. Pengar kan skänka tillfällig lycka genom materiella saker, men det är sekundärt för mig. Jag vill fortsätta berätta historier och utmana mig själv som skådespelare. Mitt välmående kommer ur personlig utveckling, och att må bra är det viktigaste.

Rollförfrågningarna är många, men hon sållar och väljer strategiskt. Hon har ett nytt projekt på gång men är förtegen om detaljerna.Men jag kan lova att det blir spännande, säger hon.

Karin Herou/TT