En söndagsmorgon i juli gör gränspolisen i Skåne en arbetsplatsinspektion på en gurkodling utanför Staffanstorp. De är uppbackade av både polis och tull och en helikopter är redo.

Odlingen drivs av en man i 40-årsåldern. Polisen är där för att kontrollera vilka som jobbar i växthusen. Det finns en misstanke om brott mot utlänningslagen, alltså att de som jobbar där inte har arbetstillstånd.

Klockan halv åtta på morgonen noterar polisens spanare att personer jobbar i växthusen och att de pratar på något utländskt språk. När man går in påträffas tre kvinnor från Ukraina och tre män från Vietnam som arbetar med att skörda gurkor. Ägaren hittas drogpåverkad i en husvagn.

I år är tredje året i rad som gränspolisen i samarbete med Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten lägger extra kraft på att städa upp i de gröna näringarna. Arbetet är inriktat på växthusen och säsongsbetonat, det är nu de utländska arbetarna börjar dyka upp.

Ulf Haugen på gränspolisen berättar att det bland de skötsamma gurkodlarna finns ett antal oseriösa som återkommande använder svart arbetskraft, låter dem bo under torftiga förhållanden och snedvrider konkurrensen.

Skälet är enkelt enligt honom: det finns pengar att tjäna och risken att åka fast är liten. Det krävs inte heller någon större kunskap för att sköta om gurkor vilket gör det lättare att hitta folk. Däremot måste arbetarna stå ut i växthus.

– Vi pratar 40 grader och väldigt hög luftfuktighet inne i växthusen. Det är inte vem som helst som klarar av att gå en sån arbetsdag och i synnerhet inte att bo så, säger han.

Han och hans kollegor har stött på personer som bor på madrasser inne i växthusen, men också baracker och husvagnar i olika skick.

– De bor ju ofta på de här arbetsplatserna under fruktansvärt bedrövliga omständigheter. De bor inne på en madrass på själva odlingen eller i någon form av barack där de har inte tillgång till toalett och vatten.

HD har läst inspektionsrapporter och polisutredningar där det förekommer bilder. Arbetarna bor ofta tillsammans i utrymmen med våningssängar, de delar på duschutrymmen, toaletter och kök. Lönen är låg och ibland svart.

Måttet av utnyttjande är emellanåt så högt att gränspolisen driver det som människoexploatering. Emma Adolfsson är åklagare på Södra Skånes åklagarkammare. Hon leder just nu en förundersökning om två fall av människoexploatering på olika odlingar i Helsingborgs och Klippans kommuner.

–Det var kontroll på odlingarna i juni och sedan dess har det pågått förundersökning. Det handlar om flera personer som inte har arbetstillstånd i Sverige. Genom förhör har man jobbat sig fram till att vissa personer kan misstänkas ha varit föremål för människoexploatering, säger Emma Adolfsson.

Odlingarna i Klippans och Helsingborgs kommuner har enligt henne samband med varandra och det finns även band till personerna som drev odlingen i Staffanstorps kommun.

– Nyckelpersoner dyker upp på alla tre odlingarna, säger hon.

Människoexploatering kan i lagens bemärkelse handla om flera saker, bland annat tvång, utnyttjande eller uppenbart orimliga villkor.

– Det som vi tittar på är om man genom vilseledande, eller möjligen utnyttjande av någons svåra situation, exploaterat personer i arbete under uppenbart orimliga villkor, säger Emma Adolfsson.

Personerna i fråga ska inte ha fått sin lön och inte heller haft några anställningskontrakt eller scheman. Vissa har bott på odlingen och serverats mat där.

Är det vita jobb?

– Nej. Vad vi kan se i de här specifika ärendena har vi inte hittat några anställningskontrakt eller nedskrivna arbetsvillkor på något sätt över huvud taget. Det vi kan se att det bygger på muntlighet, men man är inte överens om pengar har lämnats över eller inte.

Polisen Ulf Haugen berättar att det finns ambulerande personalpooler som kontaktar odlarna och erbjuder plockare som kan vara på plats inom några dagar. I de utredningar som åklagare Emma Adolfsson leder har hon stött på annonser i Facebookgrupper för vietnameser som vill jobba på odlingar.

De fällande domarna om människoexploatering är få. Sedan lagen skärptes 2018 har bara en handfull mål lett till fällande dom.

Det är vanligare att odlare döms för brott mot utlänningslagen. Mannen med växthusen utanför Staffanstorp dömdes både för narkotikabrott och brott mot utlänningslagen. Han fick villkorlig dom och 2000 kronor i böter. Hans företag ska dessutom betala en straffavgift, ett prisbasbelopp per person som han hade olagligt anställd, vilket var fem personer. 241 500 kronor blir det, pengar som staten inte kommer få in eftersom företaget gått i konkurs.

Året innan dömdes hans hustru för samma brott i en annan av familjens gurkodlingar. Hon fick då 2000 kronor i böter och en straffavgift på 230 000 kronor för att hon haft fem olagligt anställda i företaget, som för övrigt saknade f-skatt.

Två gurkodlare med växthus strax utanför Helsingborg åtalades 2021 för samma brott. De friades när åklagaren inte kunde bevisa att personerna i växthuset behövde arbetstillstånd. I höstas dömdes dock den ena av bröderna till 9 000 kronor i böter samt en straffavgift på 47 600 för brott utlänningslagen. Då saknade en person i arbetslaget arbetstillstånd. I polisförhör uppgav arbetaren, en ukrainare i 30-årsåldern, att han tjänade 64 kronor i timmen och betalade 1000 kronor i hyra varje månad för boendet på gården.

– Har man tillgång till den här arbetskraften tror jag att förtjänsten är väldigt stor. Det är en drivkraft som är stor. Med tanke på de pengar man kan tjäna på det här jämfört med om du skulle smuggla narkotika så är risken att åka fast liten. Och om du åker fast, vad blir påföljden? Den är så ringa att valet är enkelt, säger Ulf Haugen.

Läs mer: Gurkodlaren som bryter mot regler – nu anmäld av två kommuner

Läs mer: Nytt tillslag mot odlingsföretag avslöjade illegal arbetskraft

Läs mer: Lantbrukare frias och fälls för olaglig arbetskraft