Alla barn ska utveckla digital kompetens, tycker Skolverket – som kommit med en ny digitaliseringsstrategi. Att alla barn ska kunna läsa är mycket smartare.

Den nya internationella studien i läsförståelse, Pirls 2021, ger belägg för att strategin borde vara att läsa riktiga böcker och skriva för hand – så alla barn får en chans. Och en god grund för den framtid som självklart är digital.

Varför väger expertisens ord så lätt, hjärnforskare och barnläkare som varnar för att införa digitala verktyg för tidigt? Svenska tioåringar har blivit sämre på att läsa. Fler elever är på låg nivå och under låg nivå.

"Bekymmersamt", säger generaldirektör Peter Fredriksson, "klyftorna är större än någonsin".

"Läskris", säger skolminister Lotta Edholm (L), och varnar för att eleverna blir "funktionella analfabeter". Hon betonar, helt riktigt, att skolan måste gå tillbaka till grunderna och fokusera mer på läsning.

"Jag är övertygad om att det behövs mer böcker och mindre skärmtid i skolan."

Pirls 2021 visar att svenska elever läser sämre än innan – särskilt vissa: skillnaderna i läsförståelse ökar mellan elevgrupper och skolor. Och sjunker särskilt bland fjärdeklassare från resurssvaga hem.

Skolverket förklarar resultatet med att antalet elever som inte talar svenska hemma har ökat. Det förklarar, men försvarar inte – det kompensatoriska uppdraget gäller.

Att Sverige nu klarar sig relativt väl i en internationell jämförelse är en klen tröst. Visst borde det väl märkas att den svenska skolan inte stängde under pandemin?

Ska barn lära sig läsa behöver de böcker. Digitala verktyg är en mardröm också för den som vill hjälpa sitt barn med hemarbetet. Det går knappt ens att få en överblick över vad läxan eller provet ska handla om när allt bara finns på en portal.

Lotta Edholm tar nu kamp för böcker, penna och papper. Det gör hon rätt i.