För några dagar sedan blev jag uppringd av en nordvästskåning i förskingringen. Hans gamla mor bodde kvar i hans hemkommun och hade i dagarna sökt vård för njurbesvär men fått det dystra beskedet att detta inte kunde ske i närtid på grund av avsaknad av fastanställda läkare på den offentliga vårdcentralen. Mannen tog då kontakt med den privata vårdcentralen Capio där han fick beskedet att där fanns fast anställda läkare att tillgå. Redan då ringde en klocka och en bekräftelse på att ”there is someting rotten in the state of Sweden” för att travestera salig William Shakespeare.

Det var nämligen en händelse som såg ut som en tanke att jag själv konfronterats med problemet för någon månad sedan. Jag sökte läkarkontakt på min offentliga vårdcentral Sjöcrona i Höganäs för remiss till uppföljande hjärtkontroll på kardiologen i Helsingborg. Då Sjöcrona inte har några fast anställda läkare fick jag tid hos hyrläkare efter cirka 14 dagar och sedan remiss till hjärtkliniken i Helsingborg efter ytterligare 14 dagar.

För min del innebar detta inte några som helst problem. Jag har, byggt på egna erfarenheter från i huvudsak regelbundna fleråriga blodkontroller men också ett och annat läkarbesök, bara gott att säga om Sjöcrona vårdcentral och det superbra bemötande man där får av all sjukvårdspersonal. Därför finner jag ingen som helst anledning att byta vårdcentral.

Men det som skaver är naturligtvis själva systemfelet, ett växande beroende av hyrläkare som dränerar offentliga vårdcentraler samtidigt som privata dylika, som t ex Capio i Höganäs kunnat expandera nästan ohämmat.

Ingrid Runsten fångar i sin kolumn i HD/Sydsvenskan 2023-04-14 problematiken i ett nötskal. Capio Vårdcentral har av Region Skåne fått utmärkelsen Skånes bästa vårdcentral. ”Där har många patienter listat sig. Kanske för att få en fast läkarkontakt vilket de båda offentligt drivna vårdcentralerna i Höganäs, Delfinen och Sjöcrona har svårt att erbjuda… Ett tips till Region Skåne, varför inte fokusera på de bortvalda vårdcentralerna i stället och ge ett pris till ”årets lyft”? Möjligen finns det då något att lära.”

Det råder stor brist på läkare inom primärvården. En förutsättning för en väl fungerande primärvård är att den onda cirkel kan brytas, där läkare och patienter hoppar runt mellan vårdcentralerna. Hela karusellen med hyrpersonal har spårat ur. Ju fler mellanhänder desto fler ska ha del av pengarna. Då dräneras inte bara välfärden och regionens ekonomi utan också dess kompetens.

Nu ställer jag frågan till regionens ansvariga politiker. Vad gör ni för att bryta den onda sjukvårdsspiralen? Det borde handla om att skapa goda arbetsmiljöer och villkor innebärande konkurrenskraftiga löner liksom möjligheter till kompetens så att personalen stannar kvar inom den offentliga sjukvården och inte tvingas följa pengarna till bemanningsföretagen.

Bengt Silfverstrand