Företrädare för Sveriges unga akademi vill grundlagsskydda den akademiska friheten, mot bakgrund av regeringens beslut att tillfälligt förkorta mandatperioden för högskolornas styrelser (Aktuella frågor 10/5).

Även Liberalerna vill öka den akademiska friheten i Sverige och har gjort det sedan länge.

Men det vi värnar är inte först och främst längden på styrelseledamöternas mandat, utan den enskilde forskarens frihet. Liberalerna vill att den akademiska friheten ska stadgas i grundlag, och vi vill gärna se en majoritet för det i Sveriges riksdag.

Sveriges unga akademi föreslår att kollegiet, det vill säga lärarna och forskarna på universiteten, ska utse både högskolornas styrelse och dess rektorer. Regeringen har under lång tid utsett styrelseledamöterna på landets lärosäten.

Men när Liberalerna senast styrde utbildningsdepartementet gick Sverige från att regeringen själv tillsätter de externa ledamöterna, till ett system där regeringen utser en nomineringsperson samt utser ytterligare en nomineringsperson på förslag av lärosätet. Sedan tar de två nomineringspersonerna fram ett förslag på åtta externa ledamöter till sitt lärosäte.

Nuvarande utbildningsminister, Mats Persson (L), har inte vid något tillfälle tagit upp att systemet med nomineringspersoner ska ändras. Det han har sagt är att kriterierna för vilken kompetens nomineringspersonerna ska ta hänsyn till behöver ses över.

Visst är det, precis som företrädarna för Sveriges unga akademi påpekar, regeringen som utser rektorerna för landets lärosäten, men det görs på förslag av styrelsen för det aktuella lärosätet. Innan förslaget lämnas ska dessutom lärarna, övriga anställda och studenterna få delta i processen. I praktiken sköts det idag mycket bra av lärosätena som ofta utser en större församling som lämnar förslag till styrelsen som sedan lämnar det vidare till regeringen. Regeringsbeslutet är en formalitet, precis som när styrelseledamöterna utses.

Vi ställer oss också undrande kring hur företrädarna för Sveriges unga akademi ser på studentinflytandet, som lyser med sin frånvaro i deras förslag på hur akademisk frihet ska säkras och robusta, oberoende institutioner byggas för framtiden.

Vill inte Sveriges unga akademi att studenterna ska ha något inflytande på vem som väljs till rektor? Lagstödet för studentinflytande i Sverige har stark förankring i riksdagen. Liberalerna ställer sig bakom studenternas rätt att både sitta i landets högskolestyrelser med egna representanter och att studenterna ska höras när ny rektor ska utses. Studenterna har idag lika många ledamöter i styrelsen som lärarna.

Vi noterar att också Sveriges unga akademi delar vår uppfattning att landets lärosäten är utsatta för säkerhetspolitiska risker. Det behövs en medvetenhet i flera delar av samhället, för den situation Sverige nu befinner sig i. Om en ny organisationsform skulle hantera det på ett bra sätt är svårt att sia om idag, men vi välkomnar diskussionen. Men just nu behöver regeringen hantera de säkerhetspolitiska risker som den nuvarande organisationsformen medför. Däri ligger de verkliga riskerna för Sveriges frihet, både i människors privata liv och i offentligheten, liksom inom akademin.

SKRIBENTERNA

Camilla Mårtensen (L), riksdagsledamot från Skåne

Louise Eklund (L), riksdagsledamot från Skåne

Mauricio Rojas (L), riksdagsledamot från Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.