Ett par månader efter Rysslands invasion i Ukraina och kort efter covidpandemins avmattning gjorde den arabisk-amerikanska pr-firman ASDA’A BCW sin fjortonde opinionsundersökning sedan millennieskiftet bland 3 400 unga människor i sjutton arabiska länder i Gulfstaterna, Mellanöstern och Nordafrika.

Lika många kvinnor som män i åldern 18 till 24 år svarade på frågor om sina förhoppningar, ambitioner, drömmar och åsikter i en tid av global oro och allt kärvare ekonomiska omständigheter.

Snabbt stigande priser hade satt fart på inflationen i hela världen. Högre livsmedelspriser slog hårt mot låginkomsthushåll och undergrävde matsäkerheten i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika.

Inte mycket har ändrats sedan 2022 då undersökningen genomfördes. Trots vissa ljuspunkter i slutet av förra året är priserna envist höga och inflationen i de arabiska länderna förmodas landa på i genomsnitt 15 procent i år.

Många centralbanker i regionen har fortsatt att skärpa sin penningpolitik för att få bukt med inflationen. Tillsammans med turbulensen på de globala finansmarknaderna och ökad politisk osäkerhet kan det dämpa den ekonomiska aktiviteten under överskådlig framtid.

Det är alltså inte överraskande att ökade levnadsomkostnader och arbetslöshet var de två faktorer som mest oroade de unga araberna som deltog i undersökningen.

I 2022 års studie ingick Gulfländerna (Bahrain, Kuwait, Oman, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten), Nordafrika (Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan och Tunisien) och Mellanöstern (Jordanien, Irak, Libanon, de palestinska territorierna, Syrien och Jemen) – länder med stora inkomst- och förmögenhetsklyftor.

Av de unga tillfrågade svarade 41 procent att de har svårt att klara sig ekonomiskt, mot 37 procent 2021. Variationerna är stora mellan regionerna. I Mellanöstern svarade 63 procent av de unga att de inte klarar att betala nödvändiga utgifter.

Undersökningen visar också att unga arabers oro kring utbildning och arbetslöshet minskar deras förhoppningar på framtiden. Cirka 83 procent var bekymrade över kvalitén på utbildningen i sina hemländer.

Bara 15 procent i Gulfstaterna trodde att de skulle få svårt att hitta ett arbete. Motsvarande siffra i Nordafrika var 55 procent och i Mellanöstern 73 procent.

Det mest hoppingivande resultatet i studien är de ungas växande intresse för entreprenörskap. Fler än tidigare uppgav att de hoppades kunna starta en affärsverksamhet och själva driva den. Samtidigt tycks offentliga tjänster ha mist en del av sin traditionella lockelse, utom möjligen i Gulfstaterna. Det är en förändring som kan öka dynamiken i ekonomin och driva på tillväxten, vilket skulle öppna fler möjligheter för framtida generationer.

Mot den här bakgrunden bör regionens beslutsfattare fokusera på den ekonomiska krisen som gör att alltfler unga inte klarar sina utgifter, och på att skapa fler arbetsmöjligheter för dem. Det kan innebära ekonomiska bidrag till de allra fattigaste hushållen. Däremot bör regeringarna avstå från frestelsen att återinföra eller utöka subventioner och handelshinder.

Undersökningens svar pekar på två avgörande och långsiktiga åtgärder som måste till för att komma till rätta med bristen på arbete: resoluta tag mot korruption och nepotism, samt reformerade utbildningssystem som ger de kunskaper som efterfrågas på dagens och framtidens arbetsmarknader.

Därutöver behövs stöd till unga som vill starta och utveckla egna verksamheter, som kurser och lärlingssystem, öppen information om stöd och rådgivning, färre hinder för att komma igång och bredare kreditmöjligheter.

En satsning på digitalisering och investeringar i ny teknik skulle, vilket bland andra Internationella valutafonden påpekat, ge regionens unga män och kvinnor nya jobbmöjligheter som distansarbete, lärande över internet och e-handel.

Studiens slutrapport understryker de hot klimatförändringarna medför. Arabvärlden är nästan helt beroende av matimport, vilket gör att tillgång och priser påverkas av väderhändelser i andra delar av världen. Att säkra tillgången till mat är en huvuduppgift för regionens beslutsfattare som kräver investeringar i hållbar infrastruktur, hushållning med vatten, säkrare leveranser och förbättrad lagerhållning nationellt.

Internationella valutafonden, IMF, stöder länderna i Nordafrika och Mellanöstern med finansiering och har fördelat 53,8 miljarder dollar länderna i regionen sedan början av pandemin.

För att lindra matkrisen i de sex mest utsatta länderna har fonden infört ett ettårigt lånefönster och hittills bidragit med 1,9 miljarder dollar. Åtgärderna ingår i IMF:s nya hållbarhetsprogram som stöttar låg- och medelinkomstländer i åtgärder mot långsiktiga utmaningar, som klimatförändringar och framtida pandemier.

Den senaste rapporten om unga i arabvärlden ger en i grunden positiv bild; många är övertygade om att deras bästa dagar ligger framför dem. Men samtidigt ökar svängningarna mellan optimism och pessimism när det gäller deras ekonomi.

Med hjälp av internationella organisationer kan nästa undersökning förhoppningsvis visa en förbättrad ekonomisk situation och ett större mått av framtidstro hos de unga. Hoppet om en bättre framtid är värt att stödja, trots – eller särskilt – i oroliga tider.

Översättning Karen Söderberg

Project Syndicate

SKRIBENTEN

Jihad Azour har varit finansminister i Libanon och förestår nu Internationella valutafondens, IMF:s, avdelning för Mellanöstern och Centralasien.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.