Isabell Schirenbeck, professor i statsvetenskap med inriktning mot Mellanöstern och israelisk inrikespolitik, verkar vilja göra reformeringen av Israels högsta domstol till en ödesfråga för landets demokrati (Aktuella frågor 23/5). Detta trots att en majoritet av israelerna, enligt Israel democracy institute, vill att högsta domstolen ska reformeras på något sätt.

The Israeli Democracy Institutes undersökning visar att endast 42 procent av befolkningen uttrycker förtroende för hur högsta domstolen fungerar idag.

Det finns och har funnits stöd för att förändra domstolen hos israeler oberoende politisk hemvist.

Israel är inte unikt i förhållande till andra västländer vars förtroende för landets institutioner visar på en nedåtgående trend. Många israeler tror att domare dömer utifrån sina politiska åsikter och inte utifrån vad landets lag säger.

Frågans komplexitet kan inte brytas ned till att bara handla om ett vänster-högerperspektiv.

Att mindre än hälften av israelerna stödjer hur högsta domstolen fungerar idag betyder inte att de vill ha det förändringsförslag som är uppe för diskussion just nu.

Hade det varit val i Israel idag hade oppositionen vunnit, enligt flera opinionsundersökningar. Oppositionen hade fått ökat stöd på grund av hur den sittande regeringen skött frågan om hur högsta domstolen ska reformeras.

Isabell Schirenbeck hävdar att Israels president Benjamin Netanyahu riskerar att bli ihågkommen som den ledare som splittrade landet och nedmonterade den israeliska demokratin. Men att israeler vill att högsta domstolen på något sätt ska reformeras gör inte att Israel är på väg att bli ett mindre demokratiskt land.

Isabell Schirenbeck påpekar att Israel inte har en skriven konstitution. Staten har alltså inte en klar delning mellan den lagstiftande, exekutiva och juridiska makten, det vill säga mellan parlamentet, regeringen och domstolarna.

De senaste åren har Israels högsta domstol yttrat sig i frågor som många upplever inte uteslutande varit av juridisk karaktär utan sådant som har mer politisk karaktär.

Israels grundlagar bygger på landets självständighetsförklaring. Tanken var att den så småningom skulle utgöra basen för Israels konstitution, men krig och andra mer brådskande saker kom emellan. Att det är så utgör ett problem.

Kritiker menar att högsta domstolen har skaffat sig omfattande befogenheter där den överprövar och slår ner på sådant som är av politisk karaktär, till exempel utnämningar och vilka grupper som ska vara undantagna från att göra värnplikt.

Sedan 1997 har högsta domstolen överprövat och upphävt 22 lagar som antagits av israeliska parlamentet. Det har blivit vanligare under 2000-talet. Varför har Isabell Schirenbeck har valt att utelämna det?

I Sverige tillsätter politiker domare. I Israel har domare vetorätt i frågan om utnämnande av nya domare. Dessutom i en process utan insyn. Jag har svårt att se att det är ett demokratiskt förfarande.

Den som hävdar att det som pågår just nu i Israel skulle vara avgörande för landets demokrati och stat missar att Israel gått igenom betydligt större inrikespolitiska kriser. Israel har på intet sätt varit förskonat från dramatiska debatter sedan landets självständighet.

SKRIBENTEN

Martin Blecher, generalsekreterare i Vänskapsförbundet Sverige- Israel