Med falska förhoppningar lockas miljontals människor in i en slavliknande tillvaro präglad av hot, våld, påtvingad prostitution, fysisk, psykisk och social misär.

Människohandeln är en av EU:s största utmaningar och misslyckanden. 

Varje år faller tusentals människor offer för trafficking inom EU. Den inre marknaden möjliggör en unik fri rörlighet för personer, varor och tjänster.

Det finns många krafter som medvetet missbrukar den inre marknaden – för egen vinning. De kriminellas framfart inom och mellan EU:s medlemsstater kräver att unionen tar till gemensamma krafttag.

Det finns ett tydligt samband mellan människohandel och den organiserade brottslighet som ökat de senaste decennierna. Människohandel är en form av kedjebrott som involverar flera aktörer som oftast samarbetar över gränser.

Samtidigt som kriminella tjänar stora summor på det brott som människohandel utgör, medför det enorma mänskliga, sociala och ekonomiska kostnader. Alla länder berörs och påverkas, antingen som ursprungs-, transit- eller destinationsland. Brotten är till stor del en internationell utmaning. 

Nästan hälften av dem som faller offer för människohandel inom EU är medborgare i något av de länder som ingår i EU. En betydande del av offren utsätts inom det egna landet. Merparten är kvinnor och flickor och nästan var fjärde är ett barn. Statistiken kommer från EU-kommissionen.

Polis, tull och gränsbevakning måste få de resurser som krävs och efterfrågas. EU har ett avgörande ansvar i att skapa förutsättningar för informationsutbyte, samordna insatser på kontinenten och underlätta för rättsstaten att lagföra de personer som begår brott.

EU:s direktiv mot trafficking från 2011 är på väg att skärpas på en rad sätt, bland annat genom att även företag föreslås bli mål för sanktioner, samt ökat stöd till tidig identifiering och att fler brottstyper ska räknas in. Förslagen om ett reviderat anti-traffickingdirektiv lades fram av EU-kommissionen den 19 december i fjol och ska godkännas av EU-parlamentet och ministerrådet innan det kan antas.

Men mer behöver göras. Arbetet mot internationell brottslighet och människohandel måste intensifieras.

För att effektivt kunna förebygga och motverka organiserad brottslighet vill Kristdemokraterna fördjupa och stärka det kriminalpolitiska samarbetet mellan EU-ländernas rättsväsenden. Europol och Eurojust måste få ökade möjligheter till samordning. Ett fördjupat mellanstatligt utbyte av databaser och brottsregister, liksom ett ökat rättsligt samarbete med länder utanför EU behövs.

Olika former av exploatering har utvecklats under de senaste åren. Brottsligheten sker i allt högre grad via nätet. Förövare kan utnyttja nya plattformar för att begå sexuella övergrepp, koppleri och människohandel.

Barn löper särskilt stor risk att bli offer för människohandlare på nätet. Nya metoder och ny lagstiftning måste utvecklas för att bekämpa kriminella hot och sexuell brottslighet som uppstår i bakvattnet av tekniska framsteg. EU har ett avgörande ansvar för att skapa förutsättningar för att underlätta för rättsstater att lagföra de personer som begår sådana brott.

EU behöver återgå till unionens grundläggande mål: fred, frihet, säkerhet och rättvisa.

SKRIBENTERNA

Sara Skyttedal (KD), Europaparlamentariker

Sarah Kullgren (KD), förbundsordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet

Paula Bon (KD), ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet, Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.