Andreas Carlson (KD), Sveriges infrastruktur- och bostadsminister, har rest till Luxemburg för att leda EU:s transportministermöte som pågår idag och imorgon, den 1 och 2 juni. Det är ett av de sista ministermötena där Sverige hanterar EU:s ordförandeklubba.

Carlsson bör ta tillfället i akt och lägga sitt namn till den växande skara ministrar i länder som har undertecknat den europeiska cykeldeklarationen, som uppmanar EU att utveckla en gemensam cykelstrategi och att investera mer i infrastuktur som uppmuntrar till mer cykling. Idag har 15 länder skrivit under deklarationen. Det är nu dags att Sverige tar ett historiskt steg för cyklingen.

Transportsektorn ansvarar för ungefär 25 procent av Europas koldioxidutsläpp och är den enda stora sektor vars utsläpp fortfarande ökar. Det var därför regeringar vid FN:s klimatkonferens COP26 för två år sedan så gott som uteslutande fokuserade på fordon utan utsläpp och på den fasta utrustning som behövs för att ladda elfordon.

Men även i bästa fall tar det minst 20 år att fasa ut den nuvarande flottan av bensin- och dieselbilar och ännu längre tid för lastbilar. Den globala bilförsäljningen fortsätter att öka och mindre än 5 procent av de bilar som säljs idag är elektrifierade.

Det finns ett snabbare sätt att få ner koldioxidutsläppen. I Europa är hälften av alla bilresor kortare än 5 kilometer. En tredjedel är till och med kortare än 3 kilometer. De flesta människor kan tillryggalägga de sträckorna med cykel eller till fots. Dessutom har elcykelns snabba intåg gjort cykling till ett attraktivt alternativ för lite längre sträckor, inte minst i städer.

Den största anledningen till att människor inte väljer att cykla är att den omgivande trafiken gör att de känner sig rädda. Därför måste regeringar runt om i världen skapa en säker, tillgänglig och gynnsam miljö för cykling.

Förutom att cykling inte medför några utsläpp ger det en lång rad positiva effekter på både mental och fysisk hälsa genom minskad risk för fetma, lungsjukdomar, diabetes, demens och hjärt- och kärlsjukdomar.

Mer cykling minskar dessutom buller och trängsel och ger säkrare, grönare och tillgängligare städer med utrymme för liv, rörelse och trivsamma levande stadsmiljöer.

Många människor har svårt att få pengarna att räcka till slutet av månaden och allt fler har inte råd att köra bil. Fenomenet har kommit att kallas transportfattigdom. Även i det sammanhanget kan ett relativt billigt färdsätt som cykling komma till undsättning.

Att politiker på olika nivåer investerar i cykling och gång borde vara självklart. Det är en beprövad och relativt billig teknik där varje investerad tusenlapp i cykelbanor, ger nästan 8 000 kronor tillbaka i samhällsvinst, enligt en utredning som Helsingfors stad gjorde 2015, när den skulle mäta den totala samhällseffekten av investeringar i nya cykelbanor.

Europaparlamentet antog tidigare i år en resolution om EU:s nya cykelstrategi. Målet är att antalet cyklade kilometer ska fördubblas till år 2030. Resolutionen innebär att beslutsfattare på olika nivåer ska betrakta cykel som ett eget transportsätt, som inte ska komma i efterhand i förhållande till andra transportsätt som till exempel bil.

I våras upprepade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans uppmaningen och lovade att EU ska ta itu med saken.

På lördag, den 3 juni, är det Cykelns dag. Det slog FN:s generalförsamling fast för fem år sedan. Det är en dag att fira cykeln globalt och uppmärksamma dess vinster för folkhälsan, klimatet, demokratin, jämställdheten och plånboken.

I Skåne invigs denna dag en ny regional turistcykelled – Cykelleden Skåne. I Helsingborg blir det en festlig cykelparad och i Malmö ordnas en barnvänlig parad – en Kidical Mass – allt för att hylla cykeln och sprida cykelglädje.

Nu måste även Sveriges regering hoppa på den europeiska cykelvågen.

SKRIBENTERNA

Henk Swarttouw, ordförande för Europeiska cyklistförbundet

Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.