När jag tar del av vårt allmänna medieutbud som innehåller rapporter om krigets fasansfulla händelser, var helst det sker, saknas svar som meddelar möjligheter till fredliga och varaktiga avslut.

Samtidigt väcks en övergripande reflektion om FN:s betydelse som alla länders fredsorganisation. Därtill inte minst, viktigt notera hur det sammansatta säkerhetsrådet regelmässigt saknar strategi med innehåll som innefattar en kärnvapenfri värld i ett sammanhang med fredlig och rättvis samexistens.

Därutöver att tyda framtiden i ett globalt perspektiv, när framträdande stormakter ständigt påverkar enskilda länders självbestämmande, med konsekvenser som inte sällan medför svåra olägenheter för människans vardagliga livsvillkor, lämnar bevisligen inte heller detta något svar om en bättre och rättvisare världsordning.

Samtidigt framstår inte livet på jorden som en tryggare tillvaro när nämnda intressen förfogar över förödande vapensystem som riskerar att medföra omfattande förödelse för människors vardagsnära tillvaro och varje väl uppbyggd samhällsstruktur.

I sammanhanget, under rådande omständigheter vill jag mena att varje krigsskådeplats med understöd av alltmer utvecklad vapenarsenal, förflyttar mänskligheten stegvis mot avgrundens oskyddade rand.

Hur nuvarande krig som sker i vår omvärld där involverande stormakts-parter medverkar ska leda till en fredligare världsordning genom ökad tillströmning av avancerad vapenutrustning som släcker liv och i övrigt förstör levande naturmiljö, samt raserar väl uppbyggda infrastruktur, är för mig en främmande tanke.

Troligtvis, om denna våldsamma strategi fortsätter till sin yttersta konsekvens, kommer nuvarande världsbild att utsättas för omfattande förstörelse som påverkar kommande generationers nödvändiga livsvillkor. Därtill inte minst för klimatet ytterst skadliga konsekvenser som berör varje levande miljö på vår redan hårt belastade Moder Jord.

Därför efterlyser jag ett uttryck om fredsskapande åtgärder som bygger på annan strategi än krigets destruktiva följdverkningar.

Betänk att vi alla har en stund på jorden, med ansvar att förvalta i bästa mening och överlämna den med goda möjligheter, givit till kommande generationers livsdugliga samhällen. Detta innebär ett särskilt ansvar att uppbära för dem som besitter omfattande globala maktintressen av skilda slag.

Samtidigt med anslutning till nedtecknade rader vill jag påminna om ett citat från 1976, signerat vår egen Nobels fredspristagare Alva Myrdal: ”vapen är blott verktyg för våld”. Inför detta citat borde berörda aktörer stanna upp och visa respekt för FN:s fredsbevarande funktion, som är mänsklighetens enda värn mot krigets katastrofala följdverkan, vars förödande konsekvenser inte ens något enskilt och globalt maktintresse kan bortse från, i sin inneslutna världsbild.

Det är i detta sammanhang särskilt angeläget att inse nödvändigheten, vad sker i krigets spår, förhindra en annalkande global klimatkatastrof och därmed ofattbara konsekvenser på människans möjligheter till en rättvis och civiliserad världsordning.

Tveklöst måste nämnda ödesfråga vara särskilt prioriterad, vilket innebär, som ansvarstagande medmänniska, att vårda vår enda livgivande planet. En grundad gemensam moralfråga som borde stå högt över allt annat av betydelse, när vi gör vår gemensamma resa till ledstjärna, i fråga att förvalta ett livsviktigt ansvar.

Kan en sådan utveckling ske i regi under ett pånyttfött och välorganiserat Förenta Nationerna, signerat till minne i Dag Hammarskiölds anda?

Olle Pålsson