Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Vårt elsystem liknar alltmer en elektrisk bomb

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Vind- och solkraft är väderberoende, vilket innebär att deras elproduktion ständigt varierar mellan noll och maximal effekt helt utan mänsklig kontroll. Det skriver Einar Fjellman. Bilden visar en solcellsanläggning på Långeberga i Helsingborg.

Bild: Anders Malmberg

Annons

Måndag den 3 juli publicerade HD/NST en nyhetsartikel som berättade om hur flera familjer i nordvästra Skåne får vänta i upp till sex månader på tillstånd för att ansluta nybyggda solcellsanläggningar till nätet (ägt av Öresundskraft). Artikeln är en perfekt illustration av den snart omöjliga situation några decenniers huvudlös energipolitik har fört landet till. Enorma satsningar på vind- och solproduktion tillsammans med nedläggning av planerbar elproduktion har försatt hela vårt elsystem i ett tillstånd där svåra obalanser blivit allt vanligare och risken för tvångsfrånkoppling av enskilda elabonneneter har ökat.

Vind- och solkraft är väderberoende, vilket innebär att deras elproduktion ständigt varierar mellan noll och maximal effekt helt utan mänsklig kontroll. Vårt elnät måste samtidigt varje sekund leverera elström som motsvarar elabonnenternas efterfrågan.

Annons

Annons

Produktion, distribution och konsumtion av el måste ständigt vara i balans med varandra, både lokalt i det lilla formatet och landsomfattande i hela elsystemet. Detta krav beskrivs tydligt av Öresundskraft som en förklaring till de långa väntetiderna. Solcellsboomen har överraskat nätägarna. De har helt enkelt inte hunnit förstärka näten i takt med utbyggnaden och då handlar det om förstärkningar som klarar maxeffekter från både sol och vind.

På sikt handlar det inte om väntetider på sex månader för att fixa balans i Sveriges elsystem. Med de planer som nu annonseras för en utbyggnad av vind- och solkraftsproduktion är snarare frågan om det alls är möjligt. Det är inte bara nätet som måste byggas ut. Behovet av reglerkraft ökar dramatiskt, de inhemska resurserna räcker inte till ens om de fyra sista stora norrlandsälvarna byggs ut. Vi blir beroende av att kunna importera mycket el hela året om planerna på ytterligare utbyggnad av förnybar el fullföljs.

Vårt elsystem liknar alltmer en elektrisk bomb som riskerar både att detonera och att bli helt kraftlös. Samtidigt med artikeln i HD/NST publicerades i Second opinion [en webbaserad nyhetstjänst, reds anm] en artikel på samma tema. Den handlade om Danmark, det land som Ingrid Runsten i Kolumnen den 9 juni hyllade för dess politiska överenskommelse att bygga stora vindkraftparker till havs i Kattegatt, Nordsjön och vid Bornholm.

Annons

Artikeln i Second opinion inleddes med orden: ”Två gånger på kort tid har oväntade händelser relaterade till vind- och solelsproduktionen varit nära att få det danska elsystemet på fall.” Den 14 april blev det överproduktion av el, både i Danmark och dess grannländer. Kraftproduktion till lands stängde inte ner som förväntat, risken för en nätkollaps blev överhängande. Situationen bemästrades först sedan Energinet (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) lyckats uppbåda all nedregleringskraft (frivillig minskning av elförbrukning) som gick att hitta i Västdanmark och grannländerna.

Annons

Den 10 maj kom nästa snyting. Då mojnade vinden snabbare än förväntat med ett bortfall av vindkraft på 600 MW mer än prognoserna visade. Brist på elkraft för uppreglering blev akut och åter tvingades Energinet söka hjälp i grannländerna.

Tvingande frånkoppling av elförbrukare låg nära. Brist på reglerkraft är inte gratis. Under de mest kritiska timmarna kostade nedregleringen den 14 april cirka 26 kronor per KWh och uppregleringen den 10 maj cirka 55 kronor per KWh.

Einar Fjellman

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan