Tack Shora Esmailian för din artikel på kultursida i HD/NST 230629 med rubriken ”Medan världen står i brand”, den var väldigt belysande och bra!

Vi fortsätter att bränna fossila bränslen i allt högre takt trots att klimatkatastrofen pågår och blir allt mera påtaglig. Att stoftet och lukten från avlägsna storbränder börjar nå oss lär inte göra någon skillnad för dem som vägrar ta in allvaret i vår situation. I vår avstängda bubbla prioriterar vi ändå ständigt vår egen bekvämlighet.

Varför skulle jag avstå från sådant som att för mitt nöjes skull flyga till semestermålet - det är ju ändå bara en droppe i havet, alla andra gör det ju också. Även om vi inte egentligen har så bråttom tar vi bilen istället för att cykla, eller så kör vi i onödigt höga hastigheter, av vana och för att det går så lätt i vår stora och tysta bil.

Eller allt det lilla vi i vardagen tanklöst och slentrianmässigt gör helt i onödan, som att låta bilen stå på tomgång i många minuter i väntan på något. Som pappan med sitt lilla barn i babyskyddet i bagageutrymmet med motorn igång och luckan öppen medan han försökte fälla ihop barnvagnen. Han förklarade att han valde att göra så för att hans lilla dotter skulle ha det svalt och skönt (med hjälp av AC:n). Frånsett avgaserna hon utsattes för insåg han förstås inte att han med sitt beteende bidrar till den hetta dottern i framtiden lär komma att drabbas av.

Skulle vi möjligen kunna klara oss rätt bra utan den ständiga uppdateringen av garderoben, kanske med färre men hållbarare plagg? Och bara en liten detalj: skulle vi möjligen kunna uppleva fest och glädje vid examen, bröllop eller kalas utan att sprida ut konfetti i naturen i form av tusentals små plastremsor målade med metallicfärger? De har tillverkats av olja, med hjälp av förbränning av olja, transporterats med hjälp av olja och så vidare.

Detta och mycket annat uppmuntras tyvärr av bland andra HD/NST och andra medier i form av reklam och positiva rubriksättningar, exempelvis för en tid sedan i samband med studentexamen. Alla vill tjäna på den fortsatta förstörelsen…

Det är lätt att bli uppgiven. Du tror kanske inte att du själv kan göra något för att begränsa de hotande klimatförändringarna, det känns övermäktigt. Det är så lätt att bara följa med strömmen och skjuta bort tankarna på att vi i grunden handlar fel. Men alla våra enskilda dagliga små eller större val har sammantaget en enorm förmåga att göra skillnad, på så sätt kan du faktiskt påverka och bli en del av en positiv förändring. Även om det stämmer som Shora Esmailan skriver, att det är världens rikaste som är bäst på att sabotera vår framtid. Gör inte som de!

Birgitta Hallberg