”Det är alldeles för mycket ståhej. Jag är snart tillbaka", sade kung Gustaf VI Adolf när han bars ut till den väntande ambulansen vid Sofiero Slott för transport till Helsingborgs lasarett en augustilördag 1973.

I morgon, den 18 augusti, för precis 50 år sedan insjuknade kungen i ett blödande magsår, och återsåg aldrig sitt sommarresidens.

Kanske var sensommaren 1973 den mest nyhetsintensiva perioden i svensk historia, med en döende kung på Helsingborgs lasarett, en intensiv nationell valkampanj där Socialdemokraterna riskerade att förlora sitt första val på mer än 40 år, och Norrmalmstorgsdramat där dagliga direktsändningar i TV visade en k-pistbeväpnad rånare som hade tagit tre personer som gisslan på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm.

Sent på kvällen den 15 september 1973 steg livmedikus professor Gunnar Biörck ut på lasarettets trappa för att läsa upp läkarteamets 49:e bulletin:

”Under dagen försämrades konung Gustaf VI Adolfs tillstånd ytterligare. Utan att ha vaknat ur sin djupa sömn avled konungen stilla den 15 september 1973 klockan 20.35 vid en ålder av 90 år, 10 månader och 4 dagar.”

Denna och många andra berättelser behöver dokumenteras inför Helsingborgs lasaretts flytt till Östra Ramlösa. Efter att ha legat på samma plats i mer än 140 år finns det nu ett behov av att samla ihop, dokumentera och göra ett historiskt avslut på denna unika plats – för framtida generationer.

Helsingborgs lasarett invigdes den 1 juli 1879 och bestod fram till 1970-talets mitt av ett antal byggnader, varav några fortfarande finns kvar på området. Den 13 maj 1975 invigdes det nya Helsingborgs lasarett, som om mindre än två år firar 50 år. Originalinredningen finns kvar på några avdelningar, även om renoveringar har skett med stor oregelbundenhet. Personal som har arbetat både på det gamla och det nya lasarettet finns kvar i organisationen, och möjligheter att göra en bra dokumentation finns fortfarande.

Politiker har tagit beslut, skjutit upp beslut och beslut har rivits upp kring Helsingborgs lasaretts utveckling och framtid. Det är en del av Helsingborgs lasaretts historia. Som i de flesta historier har vägen inte varit rak och enkel. På grund av ibland oklara anledningar har målsättningar och ambitioner förändrats både i stort och smått.

Vad som skett på lasarettet behöver dokumenteras inför 50-årsjubileet av Nya Helsingborgs lasarett år 2025 och 150-årsjubileet av Helsingborgs lasarett 2029. Föremål, minnen och erfarenheter från lasarettet spelar en viktig roll för att förstå samtiden. Vem som ska göra dokumentationen är oklart. Men den kan ske genom frågelistor, intervjuer, deltagande observationer, fotografering, filmning och arkivbaserade studier med helsingborgare, patienter, politiker och personal som har arbetat och arbetar på Helsingborgs lasarett.

När jubileerna är avklarade behöver en avslutande dokumentation göras inför avvecklingen av lasarettsområdet och inför invigningen av ett modernt och framtidssäkrat sjukhus för över 350 000 invånare i nordvästra Skåne på Östra Ramlösa. Om allting går som det ska invigs det nya sjukhuset i mars 2034.

Vad som ska hända med det område där Helsingborgs lasarett ligger idag är skrivet i stjärnorna. För politiker i Helsingborg kan det bli spännande att bestämma inriktning, utveckling och framtid för området. Läget, nära stadens centrum, gör att det har unika förutsättningar,

Området har länge varit viktigt för helsingborgarna och kommer alltid att ha en plats i historien.

Byggnaderna som innehåller 100 000 kvadratmeter golvyta kan göra lasarettsområdet relevant för många olika typer av verksamheter.

SKRIBENTERNA

Anders Lundström (KD), regionråd och ordförande för Helsingborgs lasarett

Richard Lundberg (M), förste vice ordförande för Helsingborgs lasarett

Agneta Olsson Enochsson (L), ersättare i Helsingborgs lasaretts styrelse

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.