Det har gått drygt tio år sedan han målmedvetet gick mot banvallen. Han hade just sänt ett sms till förra frun. Där förklarade han att han var trött på att göra dem illa och ville försäkra sig om att barnen inte kände skuld utan att detta var hans eget beslut.

– Jag kände en sådan total värdelöshet. Jag hade länge funderat över olika sätt att ta livet av mig men då blev det så tydligt att jag blev överraskad själv. Jag var helt lugn och tänkte, jaha, är det så här det ska sluta, berättar han.

Förra hustrun förstod direkt vad som höll på att hända och med polisens hjälp stoppades självmordet den gången.

Fredrik Tjulanders ekonomiska problem hade börjat efter skilsmässan. Även om han hade ett välbetalt jobb som projektledare inom vården så räckte inte pengarna till hans livstil.

– Jag lånade pengar till konsumtion: möbler, god mat, dyra viner – allt möjligt. Det är så lätt att få lån, säger Fredrik Tjulander.

Trots att han räddades i sista stund den där decemberdagen 2011 berättade han inte för sin nya sambo om sina stora skulder.

Längst in i garderoben, under en hög kläder, gömde han inkassokrav och räkningar. När sambon långt senare hittade de obetalda räkningarna låg de i två välfyllda kassar och omfattade mer än 600 000 kronor i skulder.

– Min sambo hade ingen aning, det blev en chock för henne, säger Fredrik Tjulander.

Men sambon stöttade och sa att de skulle lösa det ihop. De kontaktade Kronofogden och det blev löneutmätning som baserades på deras sammanlagda inkomst.

– Det är ett problem att det även drabbar sambon, det kan bli ett hinder för att leva ihop. Jag kände mig väldigt skyldig.

Situationen gjorde att han blev sjukskriven och en ny läkare såg att Fredrik hade bipolär sjukdom.

– Det var en lättnad att få diagnos. Då tänkte jag att jag skulle få förståelse från Kronofogden. Jag ville verkligen inte smita från mina räkningar, utan ville att de skulle förstå att det fanns en bakgrund till mitt handlande. Men det blev tvärtom; de trodde att jag försökte smita, säger han.

– Vi blev så dåligt bemötta och fick ingen hjälp av Kronofogden. Livet kändes hopplöst, säger han.

Han såg återigen bara en utväg: att sluta leva.

– Jag tänkte att då skulle helvetet vara över. Jag skulle dö på mitt sätt. Först skulle jag bara ha en bra vecka med familjen.

Han förberedde för självmordet, samtidigt som han umgicks med familjen och var på ett ovanligt bra humör.

– Det var en lättnad när jag hade bestämt mig. Så stark var ångesten. Men min sambo såg mitt lugn, tittade mig rätt i ögonen och frågade: ”Du stannar väl kvar?” Det var som att få en själslig käftsmäll, jag tänkte hon vill alltså ha mig kvar och skiter inte i om jag dör. Jag sa ja och gav mitt löfte att stanna.

Det blev en vändpunkt. Fredrik Tjulander fick en kurator, som sedan blev ett slags ledsagare för honom.

– Min kurator bestämde att vi tillsammans skulle gå till Kronofogden. Kuratorn var väldigt tuff och förklarade att jag inte ville dö, bara få ordning på mitt liv. Hon sa till dem att det ni gör är livsfarligt.

Besöket slutade med att Fredrik fick en annan kronoinspektör och skuldsaneringen satte igång. Då hade skulderna växt till över en miljon kronor på grund av höga räntor och den långa handläggningen.

– Vi fick leva jädrigt snålt, det var påfrestande. Men jag överlevde och väljer att prata om det för att uppmärksamma problematiken, säger han.

Han är kritisk till att myndigheter och vård inte tar hänsyn till samband mellan ekonomiska problem och självmordsrisk. Han är initiativtagare till ett projekt som syftar till att olika myndigheter ska bli bättre på att upptäckta sambanden och ta hänsyn till det i sina beslut.

– Om man frågar: Ser du döden som en problemlösning? Då kan man rädda liv. Det borde vara självklart att ställa den frågan.

Förra året blev Fredrik Tjulander äntligen skuldfri. Han tar medicin för sin bipolära sjukdom, arbetar som sjuksköterska inom psykiatrin och beskriver livet som bra.

– Jag har familj och vänner som stöttade mig. Jag hade tur. Men man ska inte ha tur, utan vi ska ha ett system som fungerar. Hälsan måste gå först. För om du inte finns – då finns ingen som kan betala skulderna, säger Fredrik Tjulander.

Läs mer:

Var femte överskuldsatt har försökt att ta sitt liv

Unik studie om självmord pekar på tydliga riskfaktorer

Anhöriga som söker stöd bollas runt: ”Här finns ett hål”