Jag har just läst en artikel som var illustrerad med en bild på en kvinna som blängde på en igenbommad bankomat, med känslan av att vara frånsprungen av det kontantfria samhället. Och nyligen berättade en vän som börjat studera till läkare hur valet av studier börjat skava, när hon insett hur AI sannolikt kommer att revolutionera sjukvården och riskerar att göra hennes läkarutbildning föråldrad innan den är avslutad.

Framtiden bokstavligen väller över oss. Artificiell intelligens, AI, revolutionerar allt. Varje dag lanseras nya möjligheter, samtidigt som branscher förändras eller i vissa fall raderas ut.

Självkörande bilar finns redan i många städer runtom i världen, Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa planerar att kolonisera planeten Mars och auktoritära ledare skapar stor osäkerhet kring vilken värld människor vaknar upp till i morgon.

Innan sommaren skrev jag i rapporten 20 trender mot 2030 en ”spaning” kring framtidens tv- och filmindustri. Nu bara några månader senare visar det sig att de flesta framtidsbilder jag beskrev då, redan har blivit verklighet. Det jag för några månader sedan uppskattade skulle ta sju år tog i verkligheten sju veckor.

Det går fort nu. Oerhört fort. Och det är meningslöst att försöka ge sig på att förutspå hur framtiden kommer se ut. Utvecklingens hastighet inom såväl teknologi, beteenden och samhällsfenomen är så hög och samverkar på ett så komplext och oöverblickbart sätt att det bara blir gissningar. Det man kan vara säker på är att den som säger sig kunna förutspå framtiden inte kommer att få rätt.

En av världens mest framstående framtidstänkare, den amerikanske uppfinnaren Ray Kurzweil, menar att jämfört med de senaste 100 årens utvecklingshastighet kommer de närmsta 100 åren upplevas som 20 000 års utveckling komprimerad till samma tidsrymd. Lite perspektiv som kan stödja det:

De senaste 100 åren har människor fått television och internet, besökt månen, börjat använda gensax som kan klippa och klistra i arvsmassa, och elektrifierat och digitaliserat alltifrån transporter till kontanter och dejting.

Andelen demokratier har fyrdubblats, liksom läskunnigheten, och barndödligheten har i princip utraderats i många länder.

Den utvecklingen - men gånger 200 – kan komma att bli verklighet.

Det kallas exponentiell utvecklingshastighet, och vi människor har svårt att föreställa oss vad det innebär, något som ger en känsla av att framtiden springer ifrån oss.

Istället för att försöka förutspå framtiden behöver vi bli bättre på att förbereda oss på framtiden, hur den än blir. Förbereda oss på en drastiskt annorlunda värld som väntar runt hörnet. Att träna upp den förmågan gör vi genom att prata om och föreställa oss alternativa tänkbara framtider. Inte en enda framtid, utan flera tänkbara varianter av framtiden. Olika framtider som bygger på fakta och tecken i samtiden som säger oss något om framtiden.

Kan framtidstänkande bli den nya svenska framgångssagan?

För att tänka på hur framtiden kan gestalta sig behöver man inte i detalj förstå hur kvantdatorer fungerar, kunna förklara vad syntetisk biologi är eller beskriva makroekonomiska konsekvenser av medborgarlön. Men det krävs samtal om vilka framtider som vi kan tänkas möta givet dessa, och många andra, fenomen som kan ligga till grund för en ny och annorlunda värld.

En bra start är att vid nyheter och förändringar försöka ställa sig frågan: vad kan det utvecklas till i framtiden? Hur påverkar det samhället? Vem är jag i en sådan framtid?

Genom att öva upp en sådan förmåga går det att bli bättre rustad för att möta framtiden, hur den än blir. Med en ökad medvetenhet går det också förhindra en ”framtidschock”. Det är ett tillstånd av utanförskap som drabbar människor när de plötsligt ställs inför en förändring som överraskar dem.

En ”framtidschock” kan leda till en känsla av att vara bortvald och utanför samhället, något som i ett större perspektiv är en fara för demokratin.

En person som överväldigats av en framtid hen inte känner sig delaktig i är sannolikt mindre intresserad av att engagera sig i samhället. Det är en långt farligare utveckling än vad ett enstaka nytt fenomen kan innebära.

Framtiden är inte något som någon annan skapar. Det är vi alla som bestämmer hur framtiden ska bli, ingen annan.

SKRIBENTEN

Joakim Skog, ledare för framtidsområden på den statliga innovationsmyndigheten Vinnova

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.