”Det finns inbyggda fel i friskolesystemet och det har funnits en naivitet gällande friskolorna”, sa skolminister Lotta Edholm (L) när hon på en presskonferens i början av juli aviserade åtgärder för att stävja höga vinstuttag i de skattefinansierade privata friskolorna. Ja, sent, mycket sent ska syndaren vakna. Det handlar om en omvändelse under galgen. Ty debatten om vinstdrivna friskolor är inte ny.

När jag som ledamot i riksdagens utbildningsutskott 1994 förordade en ”lagerrensning” bland friskolorna, undrade Svenska Dagbladet i en ledare 20/8 1995 under den braskande rubriken ”1–0 till Silfverstrand” om det ”kanske är Bengt Silfverstrand som anger färdriktningen i skolfrågorna nu för tiden?”

Nej, inte ens den S-ledda regeringen ägde längre frågan. En regeringsproposition med ambitionen att begränsa rätten att välja skola till att inte omfatta bolagsverksamhet i vinstsyfte stoppades genom att miljöpartiet gjorde gemensam sak med de borgerliga partierna, varför den fria dragningsrätten på skattepengar kunde fortsätta i växande skala.

Sverige utvecklades till att bli den internationella skolvärldens värsting, det enda land i västvärlden med obegränsade vinstuttag i privatskolor subventionerade med skattemedel. Inget annat land sätter sina barn på börsen.

Ilmar Reepalus välfärdsutredning 2017 föreslog ett vinsttak på 7 procent på det operativa kapitalet plus statslåneränta. Man skulle kunna göra vinst på det kapital man själv satsat, men inte på skattepengarna. Logiken för aktiebolaget är aktiemarknadens. Bara lönsamma kunder är intressanta. Resten sorteras bort.

Men inte ens detta måttfulla förslag kunde de borgerliga partierna ställa sig bakom. Och detta trots vetskapen om att en stabil majoritet av svenska folket, enligt samstämmiga mätningar, ungefär 75 procent, anser att skattegenererade överskott i privata friskolor ska återinvesteras i verksamheterna och inte gå till vinstutdelning.

Sverigedemokraterna var länge motståndare till vinstuttag men efter ett antal möten med företrädare för svenskt näringsliv och en köttbullelunch med Ebba Busch (KD) gjorde partiet helt om. Den 29 maj 2019 röstade riksdagens borgerliga högermajoritet inklusive SD ner den dåvarande S-regeringens förslag om att begränsa vinstuttag i den kommersiella skolsektorn.

Den 3/7 2022 tillsatte den dåvarande S-regeringen utredningen ”En skola utan vinstintresse”, med direktivet att lämna förslag på en reglering som säkerställer att skattemedel som avsätts för skolan ska användas till det de är avsedda för, det vill säga att finansiera driften av denna verksamhet.

Utredningen har nu fått tilläggsdirektiv av högerregeringen. Hur långt ambitionen att rensa upp i marknadskaoset inom den vinstdrivna skolsektorn sträcker sig hos denna högerregering är oklart, men klart är att här finns mycket att göra. Bara under de senaste fem åren har vinsterna i de fem största friskolekoncernerna hamnat på 4,6 miljarder kronor.

Dagens system är riggat för att mjölka ut så mycket vinst som möjligt ur den svenska skolan. Först när uppenbar misshushållning med skattemedel uppdagades i en av Sveriges största skolkoncerner, Thoréngruppen och, som en törnekrona på verket, en skolkoncern köpte en våffelstuga för skolpengen i Åre 2020, ingriper en borgerlig regering med SD som styrande barlast i skeendet. Hur stora ingrepp man vågar sig på i dagens närmast kaotiska marknadsskola är skrivet i stjärnorna.

Bengt Silfverstrand