Bengt Ekenstierna, tidigare chef inom Sydkraft/Eon, ifrågasätter min beskrivning av den globala utvecklingen av sol- och vindenergi (Aktuella frågor 5/9).

Med hänvisning till Jan Blomgren, tidigare professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, hävdar Ekenstierna att det tar 15 till 20 år innan kraftelektronik och batterier kan ersätta synkrongeneratorers rotationsenergi för stabilisering av elnätet. Men det är en teknik som redan används. Det är inte svårt att kontrollera.

Utvecklingen har gått fort i Australien där gamla kolkraftverk har ersatts med sol- och vind-el och batterier därför först fick den rollen. Det kallas ibland ”syntetisk svängmassa”, för att äldre ingenjörer ska förstå. Ekonomin är så bra att batterier vinner upphandlingar av nätstabilisering runt om i världen.

I år räknar amerikanska myndigheter med att nya, stora batterier med en effekt på över 9 GW skall anslutas till nätet. Effekten är tre gånger mer än nya gaskraftverk, mer än ny vindkraft, men mindre än de cirka 30 GW ny sol-el som ska installeras i år.

Bengt Ekenstierna påpekar att det behövs elproduktion som motsvarar konsumtionen i varje stund. Det förstår alla som nu utvecklar elsystem runt om i världen – även jag och den internationella energimyndigheten IEA. Precis som Ekenstierna understryker går det att spara vatten i magasinen när det blåser mycket. Därmed finns mer energi kvar till perioder med lite vind, så att elen blir billigare även då. Men det gäller också att se till att det alltid finns tillräcklig effekt för att möta hög efterfrågan under extrema förhållanden.

Svenska elföretag och energiintensiv industri har utvecklat strategier för att ersätta fossila bränslen med billig fossilfri el med hjälp av vätgasteknik. De har räknat sig fram till de bästa system som går att bygga, med lager av vätgas eller andra mellanprodukter så att man inte behöver köpa el under perioder när det blåser lite och elen blir dyr. Därmed får vätgasproduktionen en balanserande roll, liksom vattenkraften.

Varje beslut att stänga kärnreaktorer eller bygga vindkraftverk bygger också på beräkningar av vad elen kommer att vara värd. Medelpriset räcker inte. Det som inte förstått det har förlorat pengar.

Ekenstierna använder också den avsiktligt otydliga termen ”planerbar produktion”. Med det menar en del kärnkraft. Det går inte att säga emot att det går att planera kärnkraftverkens drift. Den finska Olkiluoto 3-reaktorn hade mer än 20 planerade startdatum. Först efter 14 års förseningar kunde verket startas.

När detta skrivs har en reaktor i Forsmark just haft ett oplanerat snabbstopp och ingen vet hur länge den ska stå stilla. Sådana snabbstopp gör att det behövs batterier eller andra system för att kompensera plötsligt bortfall av produktion. Kärnkraftens generatorer hjälper ibland. Men i april i år, efter en störning i nätet norr om Stockholm, blev det tvärt om. Istället för att stabilisera nätet stängdes två reaktorer i Forsmark oplanerat automatiskt av och förstärkte störningen. Då hjälpte några hundra hushållsbatterier till att hålla igång systemet genom att omedelbart mata ut effekt.

Reaktorer som har haft planer på att producera el har alltså plötsligt stoppat och ibland stått stilla i månader. Även för kärnreaktorer behöver det finnas annan elproduktion som kan hjälpa till när planerad produktion inte blir av.

Förutom Forsmark 1 har reaktor 1 i Lovisa i Finland nu minskad effekt därför att en pump oplanerat gick sönder. Ringhals 4 skulle enligt den ursprungliga planen vara i drift sedan några dagar efter det årliga underhållsstoppet. Men planerna har ändrats fem gånger och nu hoppas man starta den 25 september. Reaktor två i Lovisa skulle ha varit i drift efter ett ”kort stopp för bränslebyte”, men står fortfarande stilla eftersom planerna ändrats. Oskarshamn 3 har oplanerade problem med en pump och producerar mindre än ursprungligen planerat. Det har förekommit nio olika besked om reparationsplanerna.

Den nya generation som nu, runt om i världen, bygger ett nytt energisystem som inte förstör för kommande generationer såsom kol och kärnkraft gör, är varken okunnig eller naiv. De som byggde 1900-talets system gjorde nog sitt bästa med den teknik som då fanns. De behöver inte skämmas för sina insatser. Men de bör acceptera att den tekniska utvecklingen går snabbare än många trott – och några fortfarande tror.

Problemet i Sverige är att teknikkonservativa politiker har stoppat utvecklingen. Det hotar Sveriges industriella utveckling eftersom förnybar energi fortsätter växa i andra länder. Enligt IEA går förnybar el nästa år om kol i globalt producerad el. Sol-el ensamt, tror IEA, kommer passera kol i installerad effekt år 2027.

SKRIBENTEN

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.