Kristina Dürr står på kullen med hörlurar och mikrofon. Hon leder Sydsvenskans team genom ett prova på-pass i dansmeditation.

Det här är hennes hemmaplan, en hage vid foten av Stenshuvud där Ulf Lundell är närmaste granne.

Musiken och hennes röst i våra öron. Vi känner jorden under fötterna, släpper lös först vänstra sidan av kroppen, sedan den högra, stampar loss spänningar i kroppen till dunket av trummor.

Om ett par dagar är det premiär på riktigt. Då hoppas hon få guida trettio personer med ”silent disco”-hörlurar på, en kväll som avslutas med en eldceremoni.

Kristina Dürrs man Mats Alinder sitter på ett av de stora stenblocken under ekarna en bit bort och väntar ut övningen. Det här med dansmeditation är inget för honom.

Ändå är de på sina drömmars plats båda två. En kort promenad genom hagarna ligger Kullåkra gård. Där betar deras hästar och får, där väntar ladans väldiga yogastudio på att fyllas med nya gäster.

Kristina Dürr njuter av att ha hittat en fast plats. I många år var hon bosatt i England, hon reste runt med olika sällskap och arrangerade retreat inom yoga och meditation runt om i Europa.

– Mats sa att han alltid drömt om en fyrlängad gård på Österlen. Men jag sa först att nej, vi kan inte bo där ute. Men sedan växte det beslutet i mig. Jag drömde om att ha ett ställe där jag inte behövde åka iväg för att kunna ha grupper.

Kristina Dürr och Mats Alinder hittade varandra mitt i livet. Hon blev ensam med tre barn när hennes före detta man dog. Mats hade skilt sig och ville något annat med livet efter en lång karriär i reklambranschen.

De fann varandra på nätet och skaffade så småningom en gemensam villa i Falsterbo. Där kändes det efter några år lite för ”uppnäst” och de ville hitta en plats och gård som de kunde utveckla.

De tittade på flera objekt och Kristina minns hur hon på varje ställe direkt började kalkylera kring olika ombyggnader.

– Men här, när jag gick ut och ställde mig på gräsmattan, tittade ut över åkrarna och havet, då var det bara en känsla av stiltje. En känsla av lugn bara. Okej, jag är hemma.

Mats är den som njuter av varenda detalj i den miljö de har skapat under fem år på gården, det är alltid han som leder rundvisningarna. När vi hunnit till yogaladan ber han oss känna på de höga handsmidda skjutdörrarna, han visar hur seglen från hans gamla mahognybåt blivit perfekta som draperi och krypväxten som tagit över mellan kullerstenarna ute på gården. Den de först försökte rensa bort, men senare insåg att den tillförde något.

– Det jag hoppas på är att det här ska vara respekterat som en miljö om 50-100 år, långt efter min bortgång. Bra design, bra miljöbyggande, det i sig har en slags översinnlig påverkan på oss.

Hösten väntar runt hörnet, men säsongen på Kullåkra gård bara fortsätter.

Ett retreat blandar yoga med intuitivt skrivande. Ett annat går under namnet ”The Magnificent Menopause”, där Kristina tillsammans med en kollega tar emot kvinnor som vill få hjälp att välkomna klimakteriet.

– Vad vi gör på en retreat är att vi kommer ut ur huvudet en stund. Annars är vi alltid i strategi, analys, planeringar och projekt, säger Kristina.

– Nästan alla kommer härifrån med mer av sin egen kärna, sin egen lust. Man har det lite klarare kring vad som är viktigt.

I andra fall är det gästlärare som kommer med sina kursdeltagare. Då blir paret på gården mer av hotellvärdar. Alltid uppbackade av Kristinas dotter Julia som lagar all maten.

På gården är det mycket öppna dörrar mellan privatliv och arbete, det vill säga alla gäster som kommer och går.

– Ibland känner vi det som att vi aldrig är ensamma i vårt egna hem. Men sedan, när de har åkt och det har gått ett par dagar, då börjar vi längta efter dem igen, säger Kristina.

Veckorytmen är ofta sig lik. Retreat torsdag till söndag, därefter bäddning, städning och matinköp till nästa långhelg. Ibland blir det för hektiskt även för dem. Det är då de planerar in en paus.

– När vi tjafsar för mycket då stannar vi upp. Det viktigaste är att vi inte går och bråkar i det här paradiset.