Sällan eller aldrig har köpkraften fallit så mycket för så många i Sverige på så kort tid.

Flera år av ökad köpkraft har gått upp i rök och hushållens syn på den egna ekonomin är rekordpessimistisk.

Det är inte konstigt att många deppar. Enligt Statistiska centralbyrån har vart sjunde hushåll låg ekonomisk standard och var femte saknar en ekonomisk buffert och skulle inte klara en oförutsedd utgift på 12 000 kronor.

Under första halvåret 2023 fick Kronofogden in 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det är en ökning med drygt 12 procent jämfört med samma period förra året. Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen.

Kort sagt, många hushåll kämpar med att få sin ekonomi att gå ihop. Vissa tvingas att ta av sitt sparande för att klara löpande utgifter och andra klarar det inte.

Arbetslösa, studenter, garantipensionärer, personer som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning och ensamstående med barn är exempel på hushåll som är vana vid att leva med små eller inga marginaler.

Med dagens höga inflation och snabbt stigande bolåneräntor har fler grupper fått känna av hur det är att leva ur hand i mun, inte minst unga som nyligen köpt en bostad i en storstad.

Hög inflation är ett problem också för företag och offentlig sektor. En låg och stabil inflation gynnar hela samhällsekonomin. Riksbankens penningpolitik för att få ner inflationen genom kraftigt höjda styrräntor kommer därför inte som någon överraskning.

Regeringens finanspolitik är inte lika förutsägbar. Den 20 september ska regeringen presentera sin budget för 2024.

Regeringen bedömer att reformutrymmet är 40 miljarder kronor och har aviserat att höstbudgeten innehåller förslag på höjda jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, lägre skatt för pensionärer och slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Effekten för hushållen blir drygt 410 kronor mer i plånboken varje månad för löntagare som har en månadsinkomst på 35 000 kronor och 283 kronor mer i månaden för en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden. En annan konsekvens blir att över 100 000 fler får börja betala statlig inkomstskatt 2024 jämfört med i år. Statsfinansiellt tar förslagen ut varandra.

Från ett privatekonomiskt perspektiv finns det flera åtgärder som är träffsäkra och därmed mer lämpliga om regeringens syfte är att stötta de mest utsatta hushållen.

Normalt brukar hushållen få en femtedel till en tredjedel av reformutrymmet. Vill regeringen hålla sig till den fördelningen skulle det i år innebära åtta till tolv miljarder till hushållen och resten till offentlig sektor och företag. Pengar som regeringen skulle kunna använda till att till exempel höja bostadstilläggen och bostadsbidragen. Det är bidrag med god träffsäkerhet eftersom bidragen når hushåll med små marginaler.

Vill regeringen prioritera barnfamiljer kan den höja barnbidraget som inte höjts sedan 2018, men det är mindre troligt eftersom sådana breda stimulanser riskerar att driva upp inflationen.

Utbildning är en investering och den snabbaste och säkraste vägen till arbete. Studiemedlen höjs automatiskt nästa år som ett resultat av höjt prisbasbelopp med sammanlagt 1 100 kronor per fyraveckorsperiod för lån och bidrag i jämförelse med höstterminen 2023. Någon ytterligare höjning av studiemedlen i höstbudgeten är därför inte särskild trolig.

En annan grupp som drabbats hårt av den höga inflationen är arbetslösa. Men en höjning av arbetslöshetsersättningen är knappast att vänta i årets höstbudget eftersom regeringen vill minska bidragsberoendet och genom sänkt inkomstskatt få fler i arbete.

Ur ett hållbarhets- och privatekonomiskt perspektiv är det viktigt att regeringen investerar för framtiden. Sverige behöver långsiktiga strukturella satsningar på till exempel fibernät, energiomställning, vatten och avlopp.

Ett annat problem är hushållens skuldsättning och de systematiska underskotten bland över hälften av landets bostadsrättsföreningar. Lösningen är fortsatta amorteringskrav och stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden.

Regeringen förespråkar en återhållsam budget med hänvisning till dagens problematiska situation. Men regeringen har också varit tydlig med att den vill stötta hushållen i en svår tid. Det är en balansgång att i detta läge med hög inflation och fallande tillväxt bedriva en finanspolitik som begränsar konjunkturnedgången utan att påverka inflationen. Det ska man ha respekt för. Samtidigt kan ingen regering blunda för verkligheten.

Hög inflation och stigande bolåneräntor gräver djupa hål i hushållens plånböcker.

Var femte hushåll lever idag med små eller inga marginaler. Det råder inget tvivel om att utbildning och arbete är vägen till en sund och hållbar ekonomi.

De allra flesta vet värdet av att ha en buffert med sparade pengar och måttliga skulder. Vägen dit kan dock vara lång och för många är läget akut. Frågan är vad regeringen väljer att göra. Den 20 september kommer svaret.

SKRIBENTEN

Arturo Arques, Swedbank & Sparbankernas privatekonom.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.