I ett putslustigt inlägg på Instagram meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att regeringen sänker skatten på snus med 20 procent.

Statsministern passade även på att göra reklam för sitt favoritsnus. Inte så bra, inte minst med tanke på att tillverkaren är svartlistad av Ukraina för sina kopplingar till Ryssland.

Ulf Kristerssons argument för skattesänkningen var att ”allt vi kan göra för att minska och undvika rökning är bra”. Det håller vi med om.

Men forskning visar att statsministern har fel när han lyfter fram snuset som ett sätt att sluta röka. Att ersätta ett nikotinberoende med ett annat kan aldrig kallas att värna folkhälsan.

Folkhälsomyndighetens genomgång av forskningen visar att snusare kan ha en ökad risk att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes.

Snusare tycks även löpa högre risk för att dö inom det första dygnet efter en hjärtinfarkt.

Forskning av Anna Gunnerbeck med flera visar också att snusning under graviditet kan leda till störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet samt en tredubblad risk för plötslig spädbarnsdöd. Det är särskilt oroande nu när snusning ökar mest bland flickor och unga kvinnor.

Det finns flera forskningsstudier som pekar på kopplingen mellan snus och cancer i matstrupe, magsäck och ändtarm, samt ett samband mellan att använda snus och dö i förtid efter en cancerdiagnos.

En avhandling av Marja Lisa Byhamre vid Umeå universitet konstaterar att snusare har 28 procent högre risk att dö i förtid jämfört med ickesnusare. Avhandlingen visar också att den metod som regeringen nu förespråkar – att ersätta rökning med snus – är ett dåligt råd. Flera studier visar att risken för att börja röka ökar när man snusar.

Trots att alla dessa studier tydligt belyser riskerna med snus behövs mer forskning om snusets hälsoeffekter. Existerande studier undersöker främst brunt snus och inkluderar i regel bara män. Tillräcklig kunskap om hur snus påverkar kvinnors hälsa saknas, något som regeringen verkar ha förbisett i sitt förslag.

Sänkningen av skatten på brunt snus sker samtidigt som det sker en explosionsartad ökning av antalet unga som använder vitt snus och e-cigaretter.

Enligt Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysnings senaste skolundersökning har 42 procent av flickorna i gymnasiet använt vitt snus. Det är en utveckling som har gått de flesta vuxna förbi. Var tredje 40–79-åring har aldrig hört talas om vitt snus, enligt en undersökning från Hjärt-Lungfonden.

Att bruket av vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga beror till stora delar på tobaksindustrins marknadsstrategier, där godisliknande smaker och erbjudanden om gratis smakprover riktats direkt till barn och unga i sociala medier.

En annan starkt bidragande orsak är att vitt snus och e-cigaretter undgår tobaksskatt. Istället lyder de under den avsevärt lägre nikotinskatten och kan därför säljas relativt billigt till priskänsliga ungdomar.

Att höja priset är enligt Världshälsoorganisationen det viktigaste verktyget för att begränsa utbredningen av alla former av tobak – särskilt om man vill förebygga och minska bruket bland unga. Trots det väljer regeringen att sänka snusskatten, vilket kan locka ännu fler unga in i ett nikotinberoende.

Sänkt skatt på snus gynnar en enda aktör: tobaksindustrin, som gör stora vinster på att locka människor in i ett skadligt nikotinberoende. För att skydda barn och unga från att börja och hjälpa alla som vill sluta måste alla former av tobak och nikotin som inte är läkemedel bli dyrare – inte billigare.

SKRIBENTERNA

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden

Helen Stjerna, generalsekreterare för Non Smoking Generation

Linnea Hedman, docent i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet

Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet

Louise Adermark, docent i neurobiologi, Göteborgs universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.